Ur Expressen i dag, angående Socialdemokraternas förslag på tredelad föräldraförsäkring:
"Men det ojämlika uttaget av föräldraförsäkringen präglar kvinnors hela liv. Mammor jobbar mycket mer deltid än män eftersom barn- och hemansvar i hög grad blir deras domän under föräldraledigheten. Det i sin tur präglar bilden av "en god mor".
Det ojämlika uttaget påverkar alla kvinnor, oavsett om de har barn, oavsett om de själva delar lika med pappan. Kvinnor diskrimineras för att de är kvinnor vid anställningsintervjuer, lönesättning och befordran eftersom alla kvinnor i fertil ålders ses om högrisk-/långledighetsprojekt.
Det leder till sämre ekonomi och sämre pension. Den yrkesmässiga och ekonomiska friheten för alla kvinnor måste alltså ställas mot babyfamiljers valfrihet."
Just precis. Det är inte så enkelt som att det är ett fritt val. Hade det varit ett fritt val hade fler än 0,6 procent av paren delat lika och fler än 0,1 procent låtit pappan ta ut flera dagar.
Det här är verkligen en totalt feltolkad försäkring. För det första är det inte FÖRÄLDRARNAS pengar - det är staten som GER pengar till föräldrarna. Det minsta man kan begära är att staten då inför ett system som INTE så fundamentalt diskriminerar kvinnor på arbetsmarknaden. Jag tycker att 3-3-3 också är fel. Jag tycker total individualisering. Vill man inte vara hemma behöver man inte ta ut pengarna. Vill man vara hemma längre kan man bekosta det själv. Ingen TVINGAR någon att vara hemma. Men då har vi i alla fall en neutral försäkring!
"Men det ojämlika uttaget av föräldraförsäkringen präglar kvinnors hela liv. Mammor jobbar mycket mer deltid än män eftersom barn- och hemansvar i hög grad blir deras domän under föräldraledigheten. Det i sin tur präglar bilden av "en god mor".
Det ojämlika uttaget påverkar alla kvinnor, oavsett om de har barn, oavsett om de själva delar lika med pappan. Kvinnor diskrimineras för att de är kvinnor vid anställningsintervjuer, lönesättning och befordran eftersom alla kvinnor i fertil ålders ses om högrisk-/långledighetsprojekt.
Det leder till sämre ekonomi och sämre pension. Den yrkesmässiga och ekonomiska friheten för alla kvinnor måste alltså ställas mot babyfamiljers valfrihet."
Just precis. Det är inte så enkelt som att det är ett fritt val. Hade det varit ett fritt val hade fler än 0,6 procent av paren delat lika och fler än 0,1 procent låtit pappan ta ut flera dagar.
Det här är verkligen en totalt feltolkad försäkring. För det första är det inte FÖRÄLDRARNAS pengar - det är staten som GER pengar till föräldrarna. Det minsta man kan begära är att staten då inför ett system som INTE så fundamentalt diskriminerar kvinnor på arbetsmarknaden. Jag tycker att 3-3-3 också är fel. Jag tycker total individualisering. Vill man inte vara hemma behöver man inte ta ut pengarna. Vill man vara hemma längre kan man bekosta det själv. Ingen TVINGAR någon att vara hemma. Men då har vi i alla fall en neutral försäkring!
Läs gärna andra som diskuterar detta också. Till exempel Karins värld eller Vilket liv!
Eller Rasmus (liberal) som formulerar det väldigt bra:
"Staten ska inte lägga sig i, men vi har en rad offentliga verksamheter och beslut som redan påverkar hur män och kvinnor formar sina liv. En sådan är föräldraförsäkringen som finns till för att möjliggöra föräldraskap och ge barn en bra start i livet. Ett grundkrav på en sådan, offentligt finansierad förmån måste naturligtvis vara att den åtminstone inte stärker ojämställdheten."
Eller Per Altenberg! (Jag tycker inte att det är varken en höger- eller vänsterfråga. Är glad att folk från alla håll och kanter driver den!)
Inlägg
18 kommentarer:
Jag håller fullständigt med, 100 %. Speciellt delar jag uppfattningen om att staten inte ska bidra till ojämlikhet
Jag har dock förstått att detta inte är ett helt okontroversiellt ämne, jag har själv fått många kommentarer om att jag och min sambo planerar att dela lika tex.
Och jag håller fullständigt INTE med. Att dela 50/50 bygger i praktiken på att alla har en situation där båda jobbar. Det finns mängder av familjesituationer där det passar bättre att en förälder tar ut fler dagar än den andra.
Som jag sagt många gånger kan en större kvotering av föräldraförsäkringen innebära att det blir svårare att dela lika. I vårt fall tar jag ut betydligt fler dagar än min sambo, men vi delar lika på den faktiska tiden vi är hemma. Det borde ju vara viktigare kan man tycka. Om vi hade delat lika hade våra alterternativ varit att vara hemma betydligt kortare tid med barnet.
Dessutom visade det sig väl att 60-70 % av mammorna var nöjda med dagens system.
Om det är något man borde ändra på när det gäller föräldraförsäkringen är det att man borde kunna ta ut lägsta-nivå-dagarna redan från början. Då skulle liksom dessa dagar inte automatiskt bli kvar till pappan.
Sedan vill jag avsluta denna långa kommentar med att det är märkligt att så få pappor inte ser till att ta 50 % av ledigheten. Det är obegripligt, men det innebär inte att en kvotering är rätt väg att gå.
Staten ska inte bidra till ojämlikhet - det håller jag med om, men jag reagerar starkt på att "staten GER pengar till föräldrarna". Det är väl samma pengar (ungefär) som föräldrarna GIVIT till staten i form av skatt.
Att dela precis 50/50 passar nog många familjer ganska dåligt. Tredjedelar tror jag mer på, då jag anser att det behövs en viss flexibilitet. Vår familj, med tre barn, hade inte kunnat utnyttja hela försäkringen om 50/50 gällt på vår tid. Jag har bara tagit ut ca 25 % av dagarna. Detta passade vår familj med våra förutsättningar bäst. Alternativet hade varit att barnen börjat tidigare på förskola, vilket kanske inte varit någon katastrof, men inte heller önskvärt.
Ja, vi må ha olika utgångspunkter ideologiskt, för mig är det en självklar liberal fråga, men bra om vi från olika partier (nu S och FP) kan använda varandra som hävstänger. Vi kan ju inte vara sämre än...
Härligt, om staten inte lagt sig i barnalstrandet så hade vi inte haft någon föräldrpenning alls...
Underligt att när man pratar om barnens behov så pratar man om att mamman ska vara hemma, när man pratar om familjens behov så ska familjen individuellt bestämma själva (vilket blir otroligt kollektivt att mamman är hemma mer). Man hör ungefär ingen som pratar om barnens rätt till delning, att ha både en mamma och en pappa som är vardagsvan att vara med barnet... Med dagens separationssiffror borde det vara det enda raka...
Jag håller med dig KaosJenny, men jag tycker inte att det ska ske genom ytterligare kvotering av föräldraförsäkringen. Oxymoron kan vissa tycka, det tycker inte jag.
Naturligtvis tycker jag att mamman och pappan ska vara hemma lika länge med barnet. Dock kan detta uppnås på många sätt och antalet uttagna föräldradagar behöver inte alls spegla verklig tid med barnet.
Men men, jag vet vad du tycker och du vet vad jag tycker. :-)
Genomsnittsfamiljens totala oförmåga att dela lika, tillsammans med de många negativa konsekvenser för kvinnor såväl som för familjens sammanhållning talar för att en mycket tydligare uppdelning(50/50) i de stöd vi får från staten ismb med att vi får barn är att föredra.
Att den medicinen inte smakar gott för traditionalister/självvalda primärföräldrar mm kanske inte är helt förvånande.
Som förutsättningarna är nu så står vi och stampar.
/jf
Personligen är jag mer för "morötter" än piskor men kanske att det måste till en piska i denna situation ändå. I och med att utvecklingen går så otroligt sakta!
"Det är inte så enkelt som att det är ett fritt val. Hade det varit ett fritt val hade fler än 0,6 procent av paren delat lika och fler än 0,1 procent låtit pappan ta ut flera dagar."
Hur kommer du fram till, att om folk väljer på ett annat sätt än vad du skulle vilja, så är deras val inte fritt?
Det är så sant som det är skrivet! Självklart är det ingen höger-vänster-fråga. Det är en ren slump att (v) driver en helt individuell föräldraförsäkring; det kunde lika gärna ha varit (kd) och (m) som drev på i frågan. Så det så! Så synd så synd att göra partipolitik av något så viktigt.
/ Fredrik
Räknas det inte att anledningen till att staten har pengar överhuvudtaget är att staten har infört lagar som säger att medborgarna inklusive barnfamiljer måste betala skatt till staten?
Först tvingar man medborgarna att betala skatt och sen ger man tillbaka lite av pengarna villkorat att medborgarna lever sina liv på rätt sätt!
Att så många svenskar inte inser att det är så här det går till eller inte tycker att det är problematiskt är anmärkningsvärt om något.
Jag tycker det känns som att den här bloggen behöver fler filosofiska perspektiv på vad som menas med fritt val och vad som avgör om ett val är fritt eller inte.
Är tex valet att gå naken fritt? Är valet att gå påklädd fritt?
Kan överhuvudtaget ett val som innebär konsekvenser vara fritt?
Kan ett val som har konsekvenser i form av fördelar och nackdelar vara fritt?
Är det ett fritt val att följa företagets eller branschens klädkoder?
Är det ett fritt val att anspassa sig till samhällets normer och värderingar?
Är det ett fritt val att anpassa sig till subgruppens normer och värderingar?
Anna - om vi ska gå in på valfrihet på ett djupare plan så kan man ju börja med och reda ut om alla människor har samma valfrihet redan från början. Och är det något man bör ta hänsyn till? Politik är ju ett styrande av människor. Avsaknaden av politik är på sätt och vis också ett styrande. Alla människor är styrda efter villkoren i sitt land. Det är ju inte så att italienskor VILL föda färre barn i snitt än kvinnor från andra länder. Eller att kvinnor i Polen VILL resa till andra länder för att göra abort eller göra illegala aborter, för att ta några exempel. Anna, skulle du säga att kvinnor har större frihet i Sverige än i andra länder, eller mindre? Nu reagerar du säkert på att jag väljer att prata om kvinnor - men det beror på att jag tycker att det är tydligare att se vad kvinnor har för valfrihet i olika länder (eftersom en avsaknad av politik och stöd från samhället gör att de tar ansvar för det som i andra länder tas om hand om av samhället). Även i länder som Sverige finns det massor av studier (som vi hänvisar till i boken) som visar att männen först väljer hur mycket tid och energi deras jobb och intressen tar och sen tar kvinnorna det som blir över (i jobb med barnen och hemmet. Jag tror med det i åtanke är det extra viktigt för kvinnor med politik. Kanske är det därför fler kvinnor är vänster än män?
Barnet ska komma i främsta rummet när det gäller frågor om barn, inte jämställdheten. Upp till varje familj att fatta beslut om vem som ska vara hemma. Om man delar, om en förälder tar allt eller om man väljer att ha barnflicka från dag ett.
I var femte familj tar inte pappan ut en endast dag. Kallar du det det bästa för barnet? Det finns studier som visar att par som delar jämställt har mindre risk för skilsmässa (vi hänvisar till de studierna i boken), ökad chans att få fler barn tillsammans OCH har mindre konflikter och bättre sexliv. Länder där pappor tar större del i barnens liv är fredligare (mindre våld). Skulle det inte vara för barnets bästa? Plus att vi ger våra barn möjligheten att växa upp och kunna bli vad som helst, utan begränsningar på grund av kön (som finns i dag), eftersom vi är med och skapar fler möjligheter för både män och kvinnor. Plus att arbetslivet blir mer jämställt och rättvist för män och kvinnor om man delar (också bra för barnen, särskilt vid eventuell skilmässa då barnen annars riskerar att hamna i fattigdom - barn till ensamstående mammor lever betydligt oftare i fattigdom än andra). Dina exempel låter mer som det bästa för just den pappan eller mamman... Inte mycket hänsyn verkar ha tagits till barnen...
Politik går ju i mångt och mycket ut på att folk betalar skatt, och att man sedan delar ut de pengarna på ett rättvist sätt till medborgarna. Till våra skolor (som alla är med och betalar, även om man inte har barn), till vård (som alla betalar till, men alla utnyttjar i olika grad) och till föräldrar så att dessa får möjlighet att vara hemma med sina bebisar. Skulle staten bestämma sig för att betala ut lika mycket till mamman som till pappan skulle det bidra till att jämställdheten i de svenska hemmen skulle öka (det visar all forskning) och att jämställdheten på arbetsmarknaden skulle bli bättre (kvinnor i barnafödande ålder skulle tex inte längre ses som problematiska att anställa/satsa på).
DET kallar jag ett rättvist sätt att fördela pengar på - för alla.
Sen kan ni var och en sitta hemma och bestämma er för hur länge var och en ska vara hemma och vem eller vad som ska betala för det.
Tinni Ernsjöö Rappe,
...^^
Det är bara det att det finns ingen objektiv sanning för vad som är rättvist och orättvist. Vad som är rättvist är och kommer alltid vara 100% subjektivt. Alla som förnekar detta är antingen okunniga eller hycklare.
Att socialdemokraterna faktiskt pratar om rättvisa på det sättet de gör anser jag personligen vara en form av lätt hjärntvätt av befolkningen i stort. Fast det är ju bara min subjektiva åsikt.
Jag tycker att det är upp till barnets föräldrar att besluta om vad som är bäst för deras barn. Jag känner familjer som delat rakt av och familjer där mamman tagit alla dagar. De tryggaste barnen är de där mamman varit hemma, och deras äktenskap håller och fjärde barnet föddes i våras. En föräldraförsäkring som bygger på frihet är viktigare än rättvisa.
Jag är emot tanken på "rättvisa" eftersom det inte existerar. Jag förespråkar individens rätt att själv bestämma över sitt liv, sin tid och sina barns liv. Också när det gäller föräldraförsäkring.
Skicka en kommentar