måndag 7 mars 2011

Hämta tidigt-hetsen bekräftad


I dag släppte Kommunal en rapport om att många föräldrar känner en press att hämta sina barn tidigt på förskolan.

Ett kärt gammal ämne jag har skrivit om många gånger: Hämta tidigt-hetsen.

30 procent av medlemmarna med förskolebarn kan inte jobba heltid med de öppettider förskolorna har och 67 procent av föräldrarna har inte blivit tillfrågade om behoven de har.

Hälften av föräldrarna i undersökningen känner sig pressade att hämta tidigt från förskolan. Var fjärde känner press att hämta senast klockan fyra och över hälften före halv fem.

Det är ju lätt att räkna ut att ett heltidsjobb är uteslutet om man ska hämta klockan fyra varje dag. Om man inte delar på hämtningarna förstås, eller har ett flexibelt akademikerarbete där man kan komma och gå lite som man vill på jobbet (och jobba igen hemifrån på kvällarna).

De flesta mammor jobbar också deltid. 70 procent av småbarnsmammorna ungefär jobbar deltid. Vissa frivilligt, andra ofrivilligt (kvinnor har betydligt många fler ofrivilliga deltider än män). Och det är framför allt mammorna som fortfarande hämtar barnen på förskolan.

"Normen om att hämta tidigt är problematisk för den försvårar för föräldrar att förvärvsarbeta och att få ihop sin vardag", skriver Kommunal i rapporten.

Ja, den där normen är satt av medelklassföräldrarna som gärna manifesterar sin kärlek till barnen genom att ha barnen så korta dagar på förskolan som möjligt, ha långa lov, lediga klämdagar. Nu vill jag förtydliga att jag inte tror att de hämtar tidigt bara för att visa att de är bra föräldrar och älskar sina barn. Men att det finns en norm och ett ideal att hämta tidigt - det måste väl de flesta hålla med om. Och många föräldrar har säkert hört andra föräldrar retoriskt fråga: "Men varför skaffar man barn om man inte vill vara med dem?" Kommunpolitikerna har säkert ingenting emot denna norm - det blir ju mycket billigare för kommunen om föräldrar hämtar tidigt.

Samma föräldrar vill dock kunna handla mat och kläder sent i stora shoppingcenter. Och vi är förstås beroende av en fungerande sjukvård dygnet runt. Och att vår lokaltrafik går på de flesta tider. Och förstås på våra scener. De som jobbar i vården, inom handeln, i industrin, i lokaltrafiken, på teatrarna och många, många andra – de har däremot svårt att leva upp till normen att hämta runt fyra fem. Då blir det problematiskt när medelklassnormen styr förskolornas öppettider, och det är det vi ser i Kommunals rapport: 30 procent av medlemmarna med förskolebarn kan inte jobba heltid med de öppettider förskolorna har.

Att hämta tidigt blir därför också en klassmarkör. Vi som kan hämtar tidigt. Så här skrev jag i en debattartikel i Aftonbladet för en tid sedan:

"Är hämtningshetsen vår nya klassmarkör? Ett sätt att visa att vi har råd, att vi är bra föräldrar? För det är ju framför allt medelklassen som kan flexa och hämta tidigt. Medelklassmamman som har det så bra ställt att hon borde kunna hämta tidigt.

Det är nämligen en större synd att tjäna mycket pengar och låta barnen gå långa dagar på dagis, än att tjäna lite pengar och låta dem gå långa dagar. För då är man en karriärist. Och det är det värsta man kan vara. Om man är mamma, vill säga. För det verkar fortfarande vara tillåtet för pappor att jobba mycket, tjäna mycket pengar och inte hämta tidigt på dagis."


Läs gärna hela min debattartikel i Aftonbladet om hämta tidigt-hetsen.

Det underliga med hämta tidigt-hetsen är att föräldrar ofta är så nöjda med förskolan. Förskolepedagogerna/personalen får nästan alltid toppbetyg i förtroende när man jämför med andra yrkesgrupper. Trots det är det tydligt mycket viktigt att skynda sig att ta de där ifrån så tidigt som möjligt.

Förskolan är bra, men bara fram till ett visst klockslag - därefter är det tydligen direkt skadligt. Enligt Kommunals rapport var det också kvaliteten på verksamheten som bidrog till hämta tidigt-hetsen.

Nu citerar jag mig själv igen:

"Dagis är väl till för barnen? Nej, faktiskt inte. Det är den krassa verkligheten. Men den insikten kan den som har råd köpa sig fri ifrån genom att flexa och hämta klockan tre.

Vi måste våga diskutera vem förskolan egentligen är till för. Och vilka förväntningar vi har på mammor, som vi inte har på pappor.

Så länge förskolan på ett underliggande plan är kopplad till mammornas möjlighet till försörjning kommer vi inte undan hämta tidigt-hetsen. Eller mammaskulden.

Det är först när vi får ett jämställt föräldraskap som vi på allvar kan förändra samhället så att vi får ihop både ett bra arbetsklimat, bra verksamhet för barnen och lagom tid för familjen. Och inte som i dag låta barnens korta dagar betalas av mammornas ökade stress, sämre pension och tunga mammaskuld."

Jag har tidigare skrivit om hämta tidigt-hetsen här och här och här.

Ps. Har precis blivit intervjuad av TV4 - kommer på nyheterna i kväll. Svårt att prata kort och kärnfullt, lättare med text där man kan radera, ta om och skriva nytt. Men bara för att det är svårt och man blir nervös får man ju inte tacka nej. Så, kolla i kväll klockan 19! Ds,

37 kommentarer:

Helga sa...

Jätteintressant och viktigt ämne. Bra att du tar upp det igen och bra att Kommunal tar upp det!

Själv är jag en typisk medelklassmamma som jobbar deltid och hämtar senast kl fyra. Och bråkar med mannen om att gå ner till deltid han också. Nu har han lovat att göra det.

Rebecka Edgren Aldén sa...

Helga - känner igen mig! Jobbar visserligen heltid, men vi hämtar varannan dag, klockan 16! Jag är ett barn av min tid, en produkt av min samtid, och säkert med och hetsar mot andra ;-)

Someone sa...

"Vissa frivilligt, andra ofrivilligt (kvinnor har betydligt många fler ofrivilliga deltider än män)."


12% av männen, typ 25% av kvinnorna, arbetar ofrivilligt deltid.

Det tycker inte jag är en betydligt större skillnad. Ett större problem är väl att mammorna inte tillåter sina män att ta pappaledigt, då mammorna kräver att de har den mesta tiden.

KaosJenny sa...

Bra ämne och bra att kommunal tar upp det. Alla sorters föräldratävling är av ondo och bör bekämpas ;-). Egentligen är vi rätt underliga, det finns värre saker som kan hända ett barn än att de är på sitt dagis eller fritids, även om de är där mycket...

DrKejs sa...

Helt ärligt, hur är man funtad om man vill dumpa barnen på dagis tidigt på morgonen och hämta dem sent på kvällen? Varför har man skaffat barn om man inte tar ansvar för dem???

Ska dagis vara en avstjälpningsplats för barn? Vilket samhälle vill i ha, ett där vi bryr oss om våra barn och tar vårt ansvar för barnen eller ett samhälle där vi har barnen som accessoarer och någonting att dumpa på dagis så snart som möjligt, för det är sååå jobbigt att ta hand om sina egna barn?

Fy fan för vårt feministiska samhälle där barnen offras på feminismens altare!

Sen har du en sedvanligt feministisk uppfattning om att det är såååå synd om mammorna som har möjlighet att jobba deltid och vara mer med sina barn. Det du så uppenbart inte fattar är att det är en ynnest att få vara med sina barn och en ynnest som få pappor får eftersom någon i familjen måste dra det tyngsta lasset och ansvaret för att få in pengar.

Själv har jag haft den enorma förmånen att vara hemmapappa nästan på heltid i tre år och jobbar deltid nu. Fast hade jag varit kvinna så skulle ni feminister anse att jag är förtryckt, hur frivilligt och medvetet mitt val än är.

Japp, jag tillhör hetsarna som anser att barnen inte ska vara heldagar på dagis. Barnen ska inte vara på dagis mer än vad barnen är i första klass.

Anonym sa...

Tänk att det finns människor som har det så bra att de i brist på annat oroar sig för, eller rent av har ångest för, vad andra ska tycka och tänka angående när de lämnar och hämtar på dagis.

Och att samtidigt andra människor har en sådan brist på lite allt möjligt som självinsikt, självständighet, självfötroende, självkänsla och förmåga till kritiskt tänkande, med mera, att de får ångest om de inte gör och lever sina liva som "alla andra" - inklusive hämtar samma tid som "alla andra".

Om man lägger till exempel som det ständigt närvarande problemet om vilken färg barnen ska ha på sina tröjor tycks det som att de flesta stora problemen för världens invånare är löst för människorna i sthlms-regionen. Men att dessa människor samtidigt förlorat kunskapen om vad som verkligen har betydelse och spelar roll och som är viktigt för må bra.

Vilka det är mest synd om - människorna i sthlms-regionen eller de i övriga världen - är det helt klart intressant att filosofera över.

Unknown sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Helga sa...

Där kom de, som ett brev på posten, de ifrågasättande och nedvärderande kommentarerna. At man gör fel sm alls lämnar barnen på dagis, alternativt att det inte alls finns någon hets, det är bara ett hjärnspöke. Dvs det är mammorna det är fel på.

Jag blir så himla nyfiken på de här skribenterna. Bakgrund, kön, ålder, familjebild? Hur väl kan de relatera till den verklighet som Rebecka och Kommunals rapport skriver om? Inte alls, är min gissning. Det är så lätt att tycka till om andras liv.

Anonym sa...

Kan vi inte ha ett barnperspektiv på detta i stället för ett föräldraperspektiv?

Jag tror att de flesta av oss, oavsett övrig ideologisk inriktning, är överens om att barnens bästa bör komma i allra första rummet. Så vad är då barnens bästa? Där går förstås åsikterna isär igen.

Själv resonerar jag så här: Det finns faktiskt väldigt lite forskning på hur barn påverkas av förskolevistelse, eller hur långa dagar som är lämpliga. Men vi talar om små barn här, i många fall mycket små. Och vi vet att förskolegrupperna generellt blir allt större och personaltätheten allt lägre. Idag har en förskolepedagog i snitt ett barn mer att ta hand om än han/hon hade på 90-talet. Självklart finns det stora variationer mellan enskilda förskolor, men statistiskt ser det utan tvekan ut så här. Dessutom är personalomsättningen hög på många håll med många nya vuxna att relatera till för barnen. Är det under de omständigheterna idealiskt att en 1,5-åring ska ha längre arbetsdagar än en vuxen människa har? Jag tycker i alla fall inte det. Därför tror jag att hämta tidigt-hetsen är bra. Måste man så måste man ha barnen långa dagar i förskola, men jag tycker faktiskt det är helt rätt att målet/idealet ska vara så korta dagar som möjligt. En annan sak är att öppettiderna borde vara mer flexibla vad gäller tid på dygnet, men min övertygelse är att det ÄR sämre med långa dagar än korta.

Och ärligt talat-får man dåligt samvete är det kanske en signal på att man borde förändra något? Dåligt samvete är faktiskt inte så himla dumt alla gånger. Målet kan liksom inte vara att vi vuxna ska slippa dåligt samvete, det primära måste väl ändå vara hur våra barn har det? Vårt dåliga samvete måste vi lära oss att hantera.

Det är extremt oroväckande med utvecklingen inom förskolan (inte överallt, vår egen förskola är jättebra till exempel) men jag talar om den generella utvecklingen här, precis som vi pratar om Kommunals statistik och inte enskilda individer.

I det sammanganget-är det verkligen hämthets och föräldrars dåliga samvete som är det tyngsta problemet?

cruella sa...

Helga, man vet vad som ska komma och till och med från vem.

Dr Kejs med flera missar hela poängen i den här diskussionen och antar att människor som utnyttjar barnomsorgen gör det för att få slå dank själva.

Eller förresten, han kanske tror att människor måste jobba för att få ihop till brödfödan och därför inte kan hämta klockan tre varje dag? Konstig tanke;-)

cruella sa...

Anonym, det finns forskning som visar att förskola är bra för barn, precis som du nog kan rota fram och hellre luta dig mot forskning som säger motsatsen.

"Mycket små" barn går inte så ofta på förskolan i Sverige. De allra flesta börjar inte dagis förrän framemot 18 månaders ålder och många senare.

Det verkar mycket konstigt att säga att långa dagar generellt är sämre än korta - och att jämföra med en vuxens arbetsdag är rent nys faktiskt. Man måste väl titta på innehåll och inte bara på antalet timmar. Typiskt exempel på hjärteknipande och osakliga jämförelser.

En bra fungerande förskola är bra och en dåligt fungerande är dålig. Det gäller stora och små barn, kortare och längre vistelsetid. Svårare än så är det rimligtvis inte.

Bortsett från just detta vill även jag att människor, både män och kvinnor, lyssnar till sitt inre och försöker följa sin övertygelse så gott det går. Känner man att det är knas att lämna sitt barn på dagis före tre års ålder, ja, då har man i vårt samhälle och i vårt system rimligen ganska stora möjligheter att förändra sin tillvaro och stanna hemma så länge.

Undantagna från den diskussionen liksom från hämtatidigt-resonemanget är givetvis sorgligen och alltid ensamstående föräldrar - som nästan alltid är kvinnor. Anonyms och Kejs fördömanden av vår barnomsorg och uppvärderande av hemmaförälderskapet slår alltså återigen hårdast mot dem som faktiskt har väldigt små möjligheter att påverka. Då handlar det inte om ryggrad och integritet att välja själv utan om ren och skär överlevnad.

Fy tusan.

Anonym sa...

Nej, jag fördömer inte förskolan som idé Cruella. Eftersom jag har egna barn på förskola vore det minst sagt udda. Vilken forskning finns det då som visar att förskolan är bra? Förutom Bengt-Erik Anderssons gamla studie som är starkt ifrågasatt och där hälften av barnen gick hos dagmamma dessutom?

Det finns väldigt lite forskning överlag faktiskt. Väldigt lite som visar att förskola skulle vara dåligt också, så ens om jag ville (vilket jag inte vill) skulle det vara svårt för mig att hitta någon studie som är tillräckligt bra. Däremot tycker jag att det BORDE bedrivas mer forskning på detta.

Men jo, det går att jämföra med vuxnas arbetsdagar. Det ärbetydligt mer tröttande för barn att vara i förskolemoljö än i hemmiljö. Det tror jag att alla pedagoger du frågar skulle skriva under på. Därmed INTE sagt att förskolan är dålig, men jag är helt övertygad om att 7-18 är en alldeles för lång förskoledag för ett litet barn. Måste man så måste man, men det är en väsentlig skillnad mellan att göra det för att man är tvungen och mellan att påstå att det skulle vara lika bra som en kortare vistelsetid.

Är det verkligen "hämta tidigt"-hets som får de föräldrar som kan att göra just det-hämta tidigt? Eller hämtar de tidigt för att de faktiskt tror att det är det bästa om man har valmöjligheten? Jag tror på det senare.

cruella sa...

Många försöker hämta tidigt just för att andra gör det och man upplever att en god förälder gör så. Det behöver inte betyda att man i hjärtat själv tycker det. Människor anpassar sig till normer, vare sig man känner för dem djupt personligt eller inte.

Vi hämtade ofta sent, närmare fem än fyra. Jag noterade att mina barn ofta var kvar nästan till sist. Jag tänkte ofta att jag borde hämta åtminstone fyra.

VARFÖR jag tyckte att jag borde hämta fyra var mer oklart. Jag är till exempel så funtad att jag vid fyratiden har min absolut lägsta energinivå (även nu med tonåringar) och det hade ändå inte varit tal om att orka gå till parken eller hem och göra något stimulerande. Ungarna åt äpple och läste saga i lugn och ro en extra timme (eller fortsatte vara ute, det var utevistelse även på eftermiddagen varje dag) och jag hämtade i ett betydligt bättre läge vid fem.

Vi kan väl leta lite förskoleforskning, för visst finns det.

Anonym sa...

Cruella: Om du har tonåringar nu så har förskolan hunnit försämras en hel del sedan dina barn gick i förskolan. Det är inte ovanligt med barngrupper på uppemot 30 barn (även småbarnsgrupper) i storstäderna. En pedagog har i dag i snitt 5 barn att ta hand om jämfört med 4 på 90-talet. På vissa förskolor är det 7 barn per pedagog.

Media rapporterar ständigt om olyckor och incidenter som inträffar på grund av för hög arbetsbelastning och för lite personal. Senast i dag hörde jag om en förskola på Lidingö där en ettåring rymt och hittats ute PÅ bilvägen av en förbipasserande bilist. Förskolechefen själv sade att personalbrist var orsaken till att ingen upptäckt det.

Det är inte den enda incidenten -Stockholms stad har en lång rad förelägganden mot förskolor (Rapport 9 februari) där barn bland annat glömts kvar på utflykter, lämnats ensamma i trafiken, inte fått tillräckligt med mat etc etc. Den här problematiken handlar inte om enstaka incidenter. Själv har jag fullt förtroende för vår egen förskola, men det finns väldigt många dåliga förskolor också. Plus förskolor som skulle kunna vara bra om de hade mer resurser.

Det här är det största problemet i "hämta tidigt"-debatten anser jag. Visst är det tråkigt om vissa människor upplever sociala tryck åt det ena eller andra hållet, men det värsta är att så många barn i dag har en icke acceptabel situation på föskolan.

Vi pratar mycket om kvinnors vardag och kvinnors villkor i offentligheten och hemmet. Men när ska vi på allvar börja tala om dem som har allra minst möjlighet att göra sig hörda?

cruella sa...

En fråga bara, var hittar jag källan till att det är uppemot 30 barn i småbarnsgrupperna? Jag vill minnas att du har sagt det förut och att jag då ifrågasatte det och faktiskt också hittade en ganska aktuell rapport från myndighetshåll där det snarast verkade ovanligt att det såg ut så. Även om varje förskola som ser ut på det viset är en för mycket.

Frågan är komplex. Vad beror det på att barngruppernas storlek ökar, där de gör det? Är det främst i kommunal verksamhet eller privat? Man lever under olika villkor där, bland annat finns ju ett ekonomiskt incitament för enskilt drivna förskolor i bolagsform i och med att man kan ta ut vinst. Så är det inte överallt, men möjligen på ett och annat håll.


Jag får leta vidare när jag har tid.

Maria sa...

Det finns en Facebook-kampanj i ämnet: http://www.facebook.com/oppenforskola

Maria sa...

Dvs:

http://www.facebook.com/oppenforskola

DrKejs sa...

Ja, jag fördömer vår barnomsorg eftersom den är skadlig för barn.

Nej, jag är inte emot förskolan som idé eftersom jag själv har barn på förskolan; dock är jag emot att barn under tre ska gå på förskola. Läs gärna på om barnens utveckling och när de har behov av att expandera sina cirklar. Läs gärna på om anknytning och vad det innebär för barn i olika åldrar.

Jag har inget alls emot att föräldrar skaffar barn och låter någon annan ta hand om barnen från dag 1 eller att de har barnen hemma tills de börjar skolan, det är helt upp till föräldrarna.

Jag är jävligt negativt inställd till vårt dagistvång. Jag är jävligt negativt inställd till det faktum att vår ofantliga sektor har jobbat för att få bort dagmammorna; det är oerhört mycket bättre för småbarn att vistas hos en dagmamma än på dagis.

Fundera över varför länder som USA och England har rekommendationer (och i vissa fall lagar) som reglerar gruppstorleken och personaltätheten för dagis/förskola. Fundera över varför de anser att maxgränsen för barn upp till 24 månader är 6 barn och 2 vuxna per grupp - sätt det i relation till våra småbarnsgrupper där det kan vara upp till 20 småbarn på 3 vuxna.

Reflektera över varför det svenska systemet används som ett skräckexempel i andra delar av världen där de sätter barnens behov i första rummet, inte föräldrarnas behov.

cruella sa...

"Reflektera över varför det svenska systemet används som ett skräckexempel i andra delar av världen där de sätter barnens behov i första rummet, inte föräldrarnas behov.
"

Visa mig.

Anonym sa...

Googla ämnet så behöver du inte leta länge för att se att grupper på 20 barn är normalt. Enligt Barnombudsmannen BO är 12-13 barn per grupp lagom när det gäller små barn.

Länken nedan är till en artikel i Vårt Kungsholmen som exemplifierar med en barngrupp på 42 barn, även om det får anses vara extremt och inte hör till vanligheterna. Det är ställt utom tvivel i alla fall att grupperna generellt är för stora i Sverige. Googlar du så hittar du hundratals artiklar i ämnet, upprop från barnpsykologer, namninsamlingar etc etc. Jag tror också att vissa privata förskolor hör till de värsta, men kommunens förskolor har stora brister de med. Dessutom har det ju mindre betydelse för barnen om det råkar vara en privat eller kommunal förskola som fallerar.

https://www.retriever-info.com/proxy/?id=050876201011231R6PUA3AaM8m1dC8LD3qSC1n100001010509&x=b3eb8b29f0bb75be8751c1dad1c8c193

DrKejs sa...

@cruella

Jag har läst en del "forskning" som visar att barn mår bättre på dagis.

En av grundpelarna i det svenska systemet kommer från 70-talet och behandlar just den frågan. Där var det någon Bengt (om jag inte missminner mig) som "forskade" och kom fram till slutsatser som, när man studerade hans eget material, var ogrundade.

Annan forskning som används i den svenska debatten kommer från USA och behandlar barn som mår bättre på dagis än i hem med svåra missförhållanden. Det råder ingen tvekan om att barn mår bättre av att vara på dagis med grupper som inte är lika stora som våra istället för att vara hemma med en knarkande mamma och pappa som glömmer bort att barnet behöver matas under sina tripper.

Förklara hur man kan dra slutsatser om hela befolkningen baserat på knarkares beteende.

Tänk om vi föräldrar satte barnens behov först istället för våra egna. Det är inte konstigt att barnen tyr sig till varandra och skapar starka grupper där det är svårt att sticka ut; de har ju inte vuxna att ty sig till stora delar av sin tillvaro.

DrKejs sa...

@cruella

Självklart ska du få länkar. Börjar med grundläggande regler (och lagar i vissa stater) vad gäller gruppstorlek och personaltäthet.

http://aspe.hhs.gov/hsp/ccquality-ind02/#Staff1

Jämför med våra förskolor och kommentera gärna skillnaden.

DrKejs sa...

@cruella

Här har du lite länkar:

http://daycareinfo.net/critical.htm (ta del av länkarna där)

http://www.kindergartencredit.ca/researchsection2.pdf (mycket intressant stycke om Sverige i början)

http://www.kidsfirstcanada.org/press-conf-ottawa-nov21.pdf (bra stycke om Sverige i slutet)

Det jag inte förstår är varför ni inte lyssnar på de mycket starka varningssignaler vi får när det gäller hur våra barn mår? Vår "barnomsorg" för barn upp till och även över tre års ålder skadar våra barn.

cruella sa...

Hur exakt mår våra barn (vilka åldrar? vilka miljöer? vilka år?) och var finner du belägg för att allt handlar om dagis?

Frågor, frågor men om man slänger ur sig så tvärsäkra påståenden som i den gängse samhällsdebatten brukar anses sakna grund så får man nog vara beredd att svara.

Tack för länkarna, jag läser vid tillfälle.

Anonym sa...

Cruella: För att en kommun ska utfärda ett föreläggande mot en förskola ska det handla om mycket allvarliga brister. Enligt inslaget i Rapport som jag hänvisade till tidigare hade Stockholm 27 sådana förelägganden 2010. Är det också bara lösa påståenden tycker du eller kan man faktiskt ha det som faktaunderlag för antagandet att det finns för stora brister i förskolan? Och kan man i så fall säga att det kanske inte är optimalt att ha sina barn där långa dagar?

Bara misstanken om att det finns brister borde vara skäl nog, men det handlar ju tyvärr inte bara om misstankar.

cruella sa...

Alltså Kejs, nu har jag kollat jättesnabbt och alla dina länkar kommer ju från organisationer typ Hemmaföräldrar där man redan bestämt sig för att förskola/barnomsorg är av ondo. Förskräckande konstiga slutsatser och falska eller åtminstone högst tvivelaktiga orsakssamband. Inte särskilt vetenskapligt. Känns ungefär som att läsa konspirationsteorier angående vaccinationer eller för all del om fettdieters förträfflighet.

Var är primärkällorna?

cruella sa...

Anonym, jag säger som jag alltid har sagt: en dåligt fungerande förskola är dålig och där ska ju inga barn gå.

Då får man jobba på tillsyn och snabba sanktionsmöjligheter, och det går åt det hållet.

Anonym sa...

Cruella: Men verkligheten ser ju ut som den gör. Det FINNS stora brister här och nu. Och då kan man inte argumentera för att långa dagar är lika bra som korta, eller att förskola generellt är bättre än att vara hemma de första åren.

Om du tar de 27 förskolor som det gjordes förelägganden mot i Stockholm förra året (och då ska vi som sagt komma ihåg att det handlar om mycket allvarliga brister när det blir ett föreläggande) och drar till med att det går 50 barn i var och en av deförskolorna-då har du 1350 barn bara där som inte borde behöva vara där. Och det inser både du och jag att det inte går att trolla fram bra förskoleplatser till de barnen över en natt. Så om vi lämnar de teoretiska resonemangen en sekund och förhåller oss till hur verkligheten ser ut så kan vi konstatera att det inte går att blunda för att många barn förmodligen borde vara mindre eller tom inte alls på förskolan.

cruella sa...

Ideologi eller praktik eller både och. Självklart ska inte ideologin övertrumfa praktiken. En dålig förskola är aldrig bra. Och jag har ju aldrig någonsin påstått att långa dagar är bra för alla barn i alla åldrar på alla förskolor, punkt och slut. Det är det ingen som säger. Men det går heller inte att säga att förskola före tre års ålder är skadligt, punkt och slut, eller att långa dagar alltid är sämre än korta.

Förskolans kvalitet är för mig en helt okontroversiell diskussion. Det handlar inte om ideologi. Visst kan man ha riktlinjer som säger ett visst antal vuxna per barn, men antagligen är det mer verkningsfullt att ha ett tak för barngruppens storlek. Såna saker. Och återigen, personaltäthet är ju inte samma sak som god kvalitet, även om man frestas ta till sånt för att det är enkelt att mäta...

Viktigt att se vad förskolan är och vad vi vill att den ska vara! Bra och utvecklande för barnen, men givetvis också en god plats att vara på när föräldrarna arbetar.

DrKejs sa...

@cruella

Rekommenderar att du läser vidare. Finns länkar till NICHD som bekostat den största undersökningen som gjorts i världen avseende effekterna av barnomsorg.

DrKejs sa...

@cruella

Sen undrar jag varför du inte kommenderar rekommendationerna från USA avseende gruppstorlek och personaltäthet.

Vad vet de i USA som har en gräns på 6 barn (och max 3 barn per vuxen) per grupp för barn upp till 24 månader?

Anonym sa...

Cruella, det jag vill ha sagt är att bristerna i förskolan är så centrala att det inte går att prata om Hämta tidigt-hets och svårigheterna att jobba heltid om vi inte pratar om dem först.

I den debatt som förts de senaste dagarna har det handlat nästan uteslutande om föräldrarnas behov och problem, om föräldrarnas grupptryck på varandra och föräldrarnas dåliga samvete. Barnen och deras behov blir osynliga i debatten- de finns mest med som en pusselbit som måste lösas om du tillåter att jag hårddrar det en smula.

Även om jag tillhör dem som tycker att korta förskoledagar i de flesta fall är bättre än långa, så skulle jag ändå ha betydligt mer förståelse för debatten om situationen på förskolorna tydliggjordes mer. Men barnen och förskolorna blir osynliga och nämns knappt. Kraven som ställts de senaste dagarna handlar bara om ökade öppettider och att föräldrar ska sluta skuldbelägga varandra (vilket jag tvivlar på att de gör, jag tror att det dåliga samvetet i många fall kommer mer inifrån än utifrån ) . Var finns barnperspektivet i debatten?

PS: Jag har också hämtat sent på förskolan ibland även om min målsättning är att inte göra det. Det känns inte optimalt, men jag tänker att jag får stå för det valet själv. Jag är ärlig med att jag i den situationen väljer något som inte känns som det bästa för barnen, men att jag i den situationen anser att fördelarna väger tyngre (tex bibehållet jobb och inkomst) Vad andra tycker struntar jag i, och mina eventuellla skuldkänslor får jag helt enkelt lära mig at hantera själv. De kommer i så fall från mig själv och inte från andra.

DrKejs sa...

Som vanligt har feministerna inget att kommentera när man ställer besvärliga frågor om förskolorna.

Med andra ord så offrar ni feminister gladeligen barnen för att få igenom er feministiska ideologi.

Rebecka Edgren Aldén sa...

Dr Kejs - du gör det klassiska felet att ställa två ting mot varandra, utan att ens tänka att det kanske finns ett tredje alternativ. Om förskolan är dålig måste mammorna hämta tidigt. Om de inte gör det så offrar de barnen för jämställdheten. Men papporna då? Om män och kvinnor hämtade lika mycket, och delade på arbetet hemma och ansvaret för barnen, så skulle inte barnen behöva gå så långa dagar på förskolan. Att hämta fyra eller fem två-tre dagar i veckan fungerar. Om man får jobba lite längre två-tre dagar i veckan. Då fungerar pusslet. Men det förutsätter att mamman och pappan hämtar. Skulle alla med barn hämta så skulle arbetslivet anpassa sig efter att arbetskraft i en viss ålder måste gå tidigare från jobbet - och då skulle det inte vara ett problem. Problemet i dag är att det finns en norm och ett ideal att hämta tre-fyra, och allra senast fem. Och att det kravet ligger på mammornas axlar, tunger deras samveten (inte pappornas alls i samma utsträckning). Och det är mammorna som då går ner på deltid, eller smiter från jobbet med dåligt samvete för att kunna hämta enligt normen. Papporna jobbar på som vanligt och arbetslivet behöver inte bry sig nämnvärt. Jag ser inget egenvärde i att barn ska vara länge på förskolan! Det är inte det det handlar om. Men vi måste påminna oss om varför förskolan finns: För att de vuxna ska kunna arbeta, försörja sig och sina barn - samt bidra till det allmänna genom skatten.

Anonym sa...

Det är ekonomiskt för samhället att ha barnen mkt på dagis, framförallt dagtid.
Barn tycks inte ta skada av att vara 50-60 timmar på dagis.

Men JAG som förälder tar skada av att träffa mina barn så lite. Jag prioriterar mig själv när jag jobbar deltid under småbarnsåren.
(min partner gör samma sak)

Jag känner många som kan och vill göra samma val men inte vågar för att de är rädda (framförallt pappor) för vad arbetsgivaren men främst omgivningen ska säga...

Anonym sa...

Rebecka, nu skriver du utifrån ett medelklass-perspektiv igen. Hur har du fått för dig att de flesta kan hämta fyra-fem "två-tre dagar i veckan"? Väldigt många yrken är inte så flexibla. Sedan är det väldigt många människor som har vikariat och saknar fast anställning. Då funkar det mindre bra att kräva att gå ner i tid. Tror du visstidsanställningen blir förlängd då?

Rebecka Edgren Aldén sa...

Jo, jag håller med - ibland blir det för mycket medelklassperspektiv. Men vilket perspektiv man än har så blir det lättare för kvinnan att försörja sig själv och satsa på sitt arbete OM hon delar hämtningar och lämningar med mannen - och även delar på hemarbetet, vabben, föräldraledigheten, ansvaret för hem och barn. Det är klasslöst. Att leva så jämställt som möjligt hjälper kvinnor i alla klasser. Eller tror du inte det?