Hårtråden nedan är så intressant, och jag måste bara lyfta upp en fråga därifrån. Maria B skriver att "För övrigt har hår mycket med jämställdhet att göra, och med klass, och med etnicitet. Att småpojkar har långt hår idag (många) säger något tror jag. Att flickor inte lika ofta har kort hår, det säger också något."
Vad tror ni att det säger: att småkillar så ofta har långt hår idag? Och att småtjejer så sällan har kort?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Hej Tinni!
En (inte så omvälvande) tanke är att barnens frisyrer liknar föräldrarnas och andra vuxna förebilders frisyrer ganska mycket. Gjorde en helt ovetenskaplig undersökning genom att snabbt kolla igenom mina (vuxna) vänners foton på Facebook. Och…väldigt många av kvinnorna har långt hår. En hel del av männen har kort hår, men ganska många lite längre. Ungefär som våra barn. Så…frågan kanske ska vara varför vi vuxna har de frisyrer vi har? Barnhåret verkar spegla vuxenhåret. Vad tror du?
Tack för er intressanta blogg!
Claes
P.S. Att en lite större andel pojkar ändå har långt hår jämfört med vuxna män har kanske naturliga orsaker.
Jag tror inte att våra barns frisyrer speglar huruvida det råder mer eller mindre jämställdhet mellan könen. Däremot tror jag att det speglar hur samhället fokuserar mer på våra barn och deras yttre. Hur modebranchen riktar sig till barn och till barnens föräldrar. Idag är alla mer medvetna om hur de ser ut och min tre, snart fyra-åring har väldigt starka åsikter om hur han vill se ut. Vilken frisyr han vill ha och vilka kläder han tycker är snygga. Själv var jag en kortklippt pojkflicka i mina bröders urvuxna kläder och min sons garderob består av en salig blandning färger och årsmodeller så vi är definitivt inga modefreaks. Var har han lärt sig att det är viktigt/roligt? Är det nödvändigtvis något dåligt? Jag tror inte det? Vi uppmuntrar hans självsäkerhet, bestämdhet och egna vilja och vill att han ska lära sig både att ta egna beslut och eget ansvar. Att låta honom bestämma över sina kläder och frisyr är ett enkelt sätt att börja. Kanske är det det som gör det, att vi i allt större mån låter våra barn vara med och bestämma istället för att bara köra över dem med trimmern av ren vana.
Linda - jag tror att du satte huvudet på spiken. Vi klär våra barn som små vuxna i dag, på ett helt annat sätt än på 70-talet till exempel. Och i det ligger att vi klär ut till pojkar och flickor och inte barn. Jag lägger ingen värdering här, jag bara konstaterar att det är mer rosa och blått och uppdelat. Och som Claes skriver: Vuxna kvinnor och män klär sig också väldigt könsbestämt - och det speglar sig i barnen. Det känns också som att barnen blir stora mycket tidigare i dag, eller de blir "tonåringar", tweenies, tidigare. Och sen är "tonårsperioden", mellan barn och vuxen-perioden mycket mer utsträckt i dag. Jag låter mina barn bestämma själv vad de ska ha på sig och vad de ska ha för frisyr - och då blir det väldigt könsstereotypt, märker jag.
...något som jag tänkt på är att pojkar med långt hår ofta har väldigt "pojkkodade" kläder. Som om det bara går att vara könsöverskridande på ett sätt i taget för små barn.
På min gosses förskola ser regeln - i stort sett utan undantag ut så här:
Långhårig pojke MÅSTE ha "tuffa" kläder.
Kortklipt pojke KAN ha färgglada och "barnsliga" kläder.
Långhårig flicka KAN ha "tuffa" kläder.
Korthårig flicka MÅSTE ha flickiga/rosa kläder.
Hanna - mycket intressant! Bra spaning.
Skicka en kommentar