Läser igen en massa kommentarer under en artikel och funderar. Den här gången gäller det en artikel i DN om kvinnliga hämnare (för övrigt är det min duktiga lillasyster Sofia Edgren som har skrivit artikeln). Männen är så upprörda över artikeln som handlar om en ny trend inom litteraturen och filmen att kvinnorna slår tillbaka.
I alla tider hade vi sett manliga hämnare (Clint Eastwood, Charles Bronson, Steven Seagal... ja, alla möjliga filmhjältar i filmer som hyllar den starke tyste mannen som slår tillbaka på dem som gjort honom illa). Så att hämnas är alltså ett vanligt tema i film och litteratur.
Kvinnors roll i film och litteratur har inte varit att hämnas, tvärtom har deras roll varit att bli räddade - av en man, som i sin tur kanske hämnas. Men på senare år har vi börjat se även kvinnor i hämndroller. Och så klart kan det kännas peppande för en tjej att för en gångs skull se en kvinna som slår tillbaka, istället för att se kvinnor som blir slaktade och en manlig hjälte som tar fast den manlige seriemördaren! För den sakens skull är man ju inte för våld som lösning på problemet.
Jag minns när jag såg Geena Davies i actionfilmen The Long Kiss Goodnight - det var en häftig känsla! Den kom 1996 och det var en av de första gångerna man såg en kvinnlig actionhjältinna på film. Jag förstod då vad småkillar i alla tider hade känt när de gick på bio. Man gick från salongen lite starkare och lättare. Som liten tvingades man identifiera sig med de manliga hjältarna (eftersom det så sällan fanns kvinnliga). Eller så drömde man om att bli räddad av den manliga hjälten. Men känslan jag hade efter The Long Kiss Goodnight var ny och häftig. Plötsligt var det kvinnan som var huvudpersonen.
Det som de som kommenterar är mest upprörda över är Katerina Janouch uttalanden om att kvinnor bör gå ihop och kräva sina rättigheter. Jag tycker inte att det är ett dugg konstigt. Jag upplever precis som hon en backlash i samhället där få vågar se att vi fortfarande lever ojämställt och få vågar kalla sig feminister. Trots allt fler anmälningar om misshandel och våldtäkt av kvinnor, trots ständiga avslöjanden om män som köper sex av minderåriga flickor (är det inte ett dåligt försvar: "Jag uppfattade aldrig att hon var minderårig"?), trots nya otäcka mord på kvinnor (särskilt många unga flickor på sistone).
Och ja, jag vet att det oftare är män som blir misshandlade och dödade. Av män.
Inlägg
27 kommentarer:
Jag säger bara en sak! Kill Bill!!!!
och vad heter den nu då? Geena Davies igen... När de flyger ut över ett stup i bil till slut... Det finns hopp om framtiden när inte prinsessorna bara sitter och väntar på att bli räddade... men det är intressant att folk blir lite stressade...
Någonstans i samband med Evin Rubars "Könskriget" upplever jag att backlashen började på allvar. Men jag fortsätter stolt att kalla mig feminist - höjda ögonbryn, himlande ögonbryn eller rynkade ögonbryn till trots.
KaosJenny> Filmen du tänker på är Thelma och Louise. :)
"Och ja, jag vet att det oftare är män som blir misshandlade och dödade. Av män."
Jo, fast det är väl hemskare när det är kvinnor som är offer?
Tex att det hemska med krigen i Afrika är att kvinnor våldtas. Inte att män dödas. Hjälporganisationerna samlar ju in pengar med argumenten att det är så många kvinnor som våldtas under krigen. Inte att det är så många män som dödas - för det är ju inte lika hemskt.
Nej, att män dör gör väl inget?
Eeehhh... jo, det är klart att det är fruktansvärt att män dödas! Men Anna, jag är nyfiken, tycker inte du att det är fruktansvärt att kvinnor systematiskt våldtas i krig? Vet du varför så många våldtas? Jo, för att man har förstått att man genom att göra det så ordentligt skadar samhället. Skadar du mamman skadar du hela familjen - barnen och alla. Visst är det hemskt att det ska vara så att mamman är så viktig, men det är hon i de länderna. På samma sätt har man kommit fram till att man åstadkommer mest nytta om man stödjer kvinnorna - då kommer det även familjen och barnen till godo.
Du har absolut en poäng i förebildstänket. Som uppvuxen på 80-talet gick jag ofta och såg actionfilmer, med Eastwood, Willis, Ford etc. Och dom fungerade ju på sätt och vis som "förebilder", filmhjältar som som hämnades, försvarade sin familj eller fick den snygga tjejen på slutet.
Men actionfilmen som genre är väl närmast död i Hollywood. Ren action har tappat massor i intresse i takt med att bl a dom "old school tough guys" du nämnde har försvunnit från rampljuset. Actionfilmer idag rör sig ofta kring b-filmsnivån med ganska okända skådisar, eller också försöker man göra lite "djupare" filmer där man problematiserar hela konceptet mha antihjältar eller kvinnliga hjältar.
Dom yngre skådisarna förmår inte heller bära upp actionrollerna på samma sätt. Svårt att komma på en enda skådis under 50 som verkligen skulle funka som "förebild" i en actionrulle. Läste en intressant artikel i en amerikansk tidning där dom intervjuat olika regissörer, och dom berättade om problem dom hade med att hitta yngre skådisar som funkade att casta i actionroller.
Så actionfilmen har förlorat mycket mark gentemot framför allt dataspelsmarknaden och även övrigt material på internet. Hollywood tjänar i dag sina pengar främst på komedier och romkoms samt konceptfilmer runt vilka man skapar en "hype" med väldigt tydligt målgruppstänk (t ex Twilight-serien mot yngre tjejer eller Transformer-serien mot yngre killar). Och skådespelarna blir sedan typecastade utefter vad den tänkta målgruppen vill se.
Rent allmänt skulle jag tro att Hollywoodfilmernas (och även TV:s) betydelse som identitetsskapare har minskat rejält, åtminstone för killar/män, medan Internet och dataspel har ökat i motsvarande grad. Hur det är för tjejer låter jag vara osagt.
Stefan - tack för din reflektion! Mycket intressant! Ja, du har nog rätt. Actionhjälten som han såg ut förr finns inte på samma sätt. Fast det är fortfarande män som räddar världen. Oftast. Och man ser en tydlig skillnad nu på tv, förr var standarduppsättningen tre män och en kvinna. Tre olika män, en svart, en nörd, en tuffing (som är ledaren) och en kvinna (jämför med smurfarna, det är en egenskap att vara kvinna, haha). I dag har det ju de sista tio åren utvecklats enorm! Nu är det ju ofta flera tjejer i alla tv-serier. Men fortfarande är ledaren, den smartaste - man (CSI - alla tre versionerna, NCIS, Mentalist, och alla andra FBI-, CIA-, polisserier). Jag minns ändå vilken kick det var att för första gången inte behöver tänka i andra hand (som hjältinna, eller identifiera mig med mannen), utan i första hand (med hjältinnan) - det var en otrolig upplevelse! Och trots att jag inte är så gammal (tycker jag själv) så var det ju rätt sent i livet jag fick uppleva det. 1996 var jag 24 år...
Förstår delvis den strategiska logiken till att våldta kvinnor i krig - sätta skräck i och bryta ner samhället, samt möjligen "förorena den andra gruppen med med andra gener".
Jo jag tycker det är fruktansvärt att 10 eller X antal kvinnor våldtas. Fast jag tycker det är ännu mer fruktansvärt att 10 eller X antal män dödas. På samma sätt tycker jag att det inte är lika fruktansvärt att man i krig systematiskt våldtar kvinnor som att man systematiskt dödar män. Dock misstänker jag att det svenska samhället tycker tvärt om - det är åtminstånde min tolkning av alla de signaler och intryck jag får.
Och menar de här biståndsorganisationerna verkligen att X antal våldtagna kvinnor är en större skada för samhället som helhet än X antal dödade män?
I praktiken ingår det väl i jämställdhetsprojektet, att kvinnor i genomsnitt brukar våld i samma utsträckning som män.
"Unga kvinnors våldsbrott ökar klart på senaste åren, men våldet riktas huvudsakligen mot andra kvinnor" skriver en person, som kommenterar din systers artikel.
Och det verkar ju stämma.
"Tjejgänget härjade i Göteborg under årets tre första månader [2009]. Deras offer var 29 flickor i 15-årsåldern. ..
Gänget, ibland med fler än tio deltagande tjejer, omringar det utvalda offret, muckar gräl, frågar efter cigaretter eller om de får låna hennes telefon. Sedan börjar de ”tulla” offret; går igenom hennes väska och fickor.
Ibland har de samtidigt slagit, sparkat eller skallat sina jämnåriga offer."
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.225606-tonarsflickor-atalas-for-ran
En annan tjejliga i Rinkeby;
”Vi slog för nöjes skull”.
Tjejligan rånade och misshandlade åldringar. Under fyra månader, mellan november i fjol och februari i år [2007], rånade tjejligan 14 äldre kvinnor ...
Flera av kvinnorna hade rullator. Det äldsta rånoffret var 87 år."
http://www.metro.se/se/article/2007/07/05/21/2824-23/index.xml
Du skriver, att du "vet att det oftare är män som blir misshandlade och dödade. Av män."
Men när jämställdheten är total, så är det kanske lika vanligt att kvinnor blir misshandlade och dödade. Av kvinnor.
Du Sköna Nya Värld...
-----
Du skriver, att vi ser allt fler anmälningar om övergrepp mot kvinnor. Samtidigt som du (märkligt nog) inte verkar inse, att så blir det, när mansrollen inte längre inbegriper att skydda kvinnor mot (andra mäns) övergrepp.
Kvinnor blir våldtagna i krig, eftersom de män som skulle förhindra detta har eliminerats.
Och när man eliminerar det beskyddande uppdraget från mansrollen, så uppnår man ju samma tillstånd...
Men Maria! Menar du på allvar att du tror att det är jämställdhetens fel att kvinnor våldtas i krig och misshandlas och dödas av män??? Det är ju inte klokt i så fall!!! Vad lever du i för värld? Har du något som helst belägg för det?Tror du verkligen att mindre jämställda länder har färre brott mot kvinnor? (Hey, Afganistan, Pakistan... länder där du kan få fingrarna avhugna om du målar naglarna, satt i fängelse om du cyklar, stenad om du är otrogen...) Eller tror du att färre kvinnor blev misshandlade på det goda hemmafru-talet (50-talet) - det riktigt ojämställda årtioende? Om du tror eller vet något om detta vill jag gärna ha lite källor, tack!
Anna, ja, biståndsorganisationer över hela världen bedömer det som att våldtagna kvinnor skadar väldigt mycket. Och det beroende på att det är kvinnorna som har hand om både barn, äldre och försörjningen i de här länderna. Det mest effektiva att ge sig på för en motståndare är mammor. Därför stympas mammor, därför våldtas mammor - systematiskt (inte av lust, utan efter order om att skada så mycket som möjligt). På samma sätt är hela biståndsvärlden i stort sett överens om att det mest effektiva sättet att hjälpa fattiga länder är att ge mikrolån till kvinnorna! Ger du biståndet till kvinnorna så kommer det hela byn till gagn, de ger till sina barn, de ger till sina män, de ger till sina föräldrar, syskon, släktingar. Ger man biståndet till män går det ofta till sprit och droger, eller vapen. Detta har till exempel "råfeministen" Percy Barnevik insett - han har startat ett biståndsprojekt som bara går till kvinnor.
Jag tycker det är tröttsamt (och symptomatiskt) att man inte kan få uttala sin avsky inför det våld som pågår mot kvinnor på många håll i världen utan att hela tiden behöva peta med brasklappen "och så är det förstås jättehemskt med ALLA som dödas och skadas i krig".
Precis så ser backlashen ut för mig. Detta ständiga, och faktiskt absurda, bedyrande att jaaadå det är _hemskare_ att bli dödad i krig än att aldrig mer kunna hålla sin avföring för att man blivit våldtagen/stympad som en del i krigföringen i tex Kongo. Det är väl hemskt för alla - barnsoldater, pojkar som förväntas försvara nåt de kanske inte ens själva tror på, att bli våldtagen och kanske gravid och tvingas föda ett barn till ett samhälle i krig...Alla har sin börda. Poängen var väl att om nu männen dödats så finns kanske mammorna kvar och ska då ge mat och trygghet och framtidstro till nästa generation. En mamma som fått hjälp och kommit ur sitt trauma kan få barn som förmår skapa ett bättre samhälle =smart och bra för alla.
Film fungerar inspirerande. Att se en filmkaraktär _bokstavligen_ slå tillbaka kan ge den kraft som behövs för att våga ta för sig i sitt mer vardagliga och förhoppningsvis inte alls våldsamma liv. Därför är egentligen hela diskussionen om våld ganska onödig. Ingen uppmanar på allvar till våldsutövande, tror jag. Däremot minns jag hur fysiskt stark jag kände mig när jag gick hem efter att ha sett Linda Hamilton i Terminator 2 :-) Det var en nyttig känsla som väl inte behöver vara bara killar förunnad?
Helena W - tack! Bra skrivet! Började undra om alla som läser nuförtiden tycker helt annorlunda än jag!
om slutklämmen in blogginlägget, kom att tänka på en helt fantastisk radiokrönika där de hade vänt på det. nåt i stil med att det var dags att sluta underskatta mäns intelligens i domstolar. De "styr" sverige, dominerar i bolagsstyrelser osv, sen i domstolar säga att de blev uppraggade av "barnet" och att jag visste inte hur gammal hon var, hon såg äldre ut än 13. Det handlar om män som i många fall har egna barn och sitter på höga positioner som inta "kan" göra dessa bedömningar... Nej, sluta underskatta mäns intelligens i domstolar...
Rebecka, du frågar mig: "Menar du på allvar att du tror att det är jämställdhetens fel att kvinnor våldtas i krig"
Eh.. nej, varför frågar du det?
"Historians estimate that close to 2 million German women and girls were raped in the closing months of the war, many repeatedly."
Kvinnor blir våldtagna i krig, eftersom de män som skulle förhindra detta har eliminerats. I slutet av andra världskriget blev tyska kvinnor främst i östra Tyskland våldtagna en masse av ryska soldater i den avancerande Röda Armén - de tyska männen var ju frånvarande eller döda.
I icke-krigförande lägen, så är problemet med att avlägsna det beskyddande uppdraget från mansrollen, att du främst påverkar/förändrar de män som skulle ha fungerat som kvinnors beskyddare - samtidigt som de mer våldsbenägna männen är resistenta mot någon påverkan.
VEM har du tänkt skall stoppa de våldsbenägna männen? Den frågan ställs på sin spets, när män från länder, där kvinnor är utsatta för ett groteskt förtryck, slår sig ned i Sverige. Somliga män från Afghanistan, Pakistan, Kurdistan, Somalia osv etc är flexibla nog att anamma de svenska jämställdhetsidealen - men långt ifrån alla.
När du avlägsnar det beskyddande uppdraget från mansrollen, så blir kvinnor i större utsträckning prisgivna till män som är våldsbenägna - vare sig dessa har sitt ursprung i Sverige eller i Afghanistan, Pakistan, Kurdistan, Somalia osv. Bara för ett par dagar sedan tillfogades ett nittonårig, (förmodligen naiv) svensk tös allvarliga skallskador (dvs hjärnskador) av en kurdisk yngling i Kristianstad, som (enl en tidigare dom) har svårt att hantera att någon flickvän gör slut. Det verkar osannolikt att hon överlever så pass allvarliga hjärnskador.
Man kan ju bara spekulera, men på det ojämställda femtio-talet, så kanske hennes far skulle ha kunnat förbjuda henne att umgås med en ung man, som redan var dömd för misshandel och sexuella övergrepp? VEM anser du skall beskydda unga, naiva tjejer som inte är livserfarna nog att inse, när de tar fruktansvärda risker genom sitt val av umgänge och/eller livsstil??
Överfallsvåldtäkter och gängvåldtäkter var sällsynta på "det riktigt ojämställda årtioendet" (50-talet). "Tjejligor" som systematiskt rånande och misshandlade andra jämnåriga flickor och gamla kvinnor existerade nog inte.
-----
Att se en filmkaraktär som skipar rättvisa ger naturligtvis en kick (för kvinnor såväl som män). Och när jämställdhetsprojektet har emaskulerat s.a.s. de goda männen.. then you're on your own, sister.
Var det verkligen det, som du eftersträvade?
Alla mynt har en baksida.
"När du avlägsnar det beskyddande uppdraget från mansrollen, så blir kvinnor i större utsträckning prisgivna till män som är våldsbenägna - vare sig dessa har sitt ursprung i Sverige eller i Afghanistan, Pakistan, Kurdistan, Somalia osv."
Malin;
Jag blir lite mörkrädd när jag läser det här.... Hur menar du när du skriver att man "avlägsnar det beskyddande uppdraget från mansrollen".
Har vi alltid en konstand mängd våldsbenägna män i samhället som våldtar och misshandlar så fort de inte blir hindrade, eller? Jag förstår ärligt talat inte.
min mamma blev grovt gäng-våldtagen på det "glada" 50 talet. Hon går i terapi för det, det finns speciella grupper för våldtäktsoffer som mår dåligt av att de blev våldtagna när de var yngre (50-talet). Man anmälde inte då, man bet ihop och gick vidare (och skämdes!).
Dessutom tycker jag inte beskyddande kommer från en man, desstom har väl inte föräldrabeskyddet nåt med jämställdhet att göra? Både mammor och pappor kan tala om för "naiva flickor= alltså deras BARN(!) att de träffar fel personer. Problemet är att de inte lyssnar och säkert inte gjorde det förr heller
och sist, vilka är det som våldtar i krig, är inte det också de "beskyddande" pappor som lämnat sina fru och barn "obeskyddade" i sina hemländer? Eller måste ens man vara död för att man ska kunna bli våldtagen? Eller är det bara "medfött" onda män som våldtar? Finns sånna ens?
oj oj oj
skilj på malin och maria ;)
gud va slarvig jag är när jag skriver, detta ska bort i inlägget ovan för att få nån slags sammanhang.
"Dessutom tycker jag inte beskyddande kommer från en man,"
sorry, skärpning på mig
Svar till Jenny
Jenny, du undrar: "Har vi alltid en konstand mängd våldsbenägna män i samhället som våldtar och misshandlar så fort de inte blir hindrade, eller?"
Ja och nej. I en population finns alltid en andel (ff.a. unga) män, som är våldsbenägna och därför begår våldsbrott (om de inte blir hindrade). Det har aldrig funnits (och kommer därför sannol. aldrig att finnas) några samhällen utan någon våldsbrottslighet.
Men andelen våldsbenägna män är givetvis inte konstant. Andelen kan både öka och minska t.ex. genom en in- eller utvandring.
Svar till malin
Du skriver: "min mamma blev grovt gäng-våldtagen på det "glada" 50 talet."
Jaha? Och? Överfallsvåldtäkter och gängvåldtäkter var sällsynta på femtiotalet. Sällsynta betyder sällsynta (och inte obefintliga).
Varken min egen mamma, eller hennes systrar (eller deras väninnor) har någon personlig erfarenhet av att bli överfalls- eller gängvåldtagen.
"är det bara "medfött" onda män som våldtar? Finns sånna ens?"
Somliga individer är mer utagerande och hänsynslösa (och därför farligare) - det är upp till dig, om det vill kalla detta för ondska eller ej.
Män vet (föga överraskande) betydligt mer än kvinnor, vad andra män kan vara kapabla till. Pappor vet att somliga män är farliga. De frågar sig inte "Finns sånna ens?"
---
PS Hur många män var aktiva i gänget som våldtog din mamma?
min poäng var att det finns terapi-grupper för äldre kvinnor som blev våldtagna när det fortfarande var skamligt och om det vore så sällsynt borde de vara svåra att skrapa ihop. Men eftersom det då inte var nåt man pratade om och än mindre anmälde är det nog omöjligt både för dig och mig att veta/uppskatta hur utvecklingen har sett ut om du inte har någon forskning på detta som inte bygger på anmälningsstatistik. Det har inte jag.
Förutom min mor har jag, mina systrar och mina vänninor inte heller någon personlig erfarenhet av dessa typer av våldtäkter, efter som jag, mina systrar och mina vänninor är mellan 20 och 30 betyder det alltså att det fortfarande är sällsynt.
Jag vet inte hur många män det var, spelar det nån roll? hon har mått dåligt av detta hela sitt liv och därför inget vi i detalj diskuterar vid middagsbordet.
och jag frågan var retorisk, om det fanns människor som föds onda, inte om det finns onda människor. jag tror ingen föds ond.
Svar till malin
"Förutom min mor har jag, mina systrar och mina vänninor inte heller någon personlig erfarenhet av dessa typer av våldtäkter, efter som jag, mina systrar och mina vänninor är mellan 20 och 30 betyder det alltså att det fortfarande är sällsynt."
Ta och fråga runt lite, malin. Fråga folk som ingår i din perifera bekantskapskrets (eller finns utanför din bekantskapskrets).
När jag gjorde det - eftersom jag insåg att de flesta idag skulle känna någon, som kände någon, som blivits överfallsvåldtagen - så fick jag omedelbart napp.
Det är ju inte precis det första som folk berättar, så man får lite diskret styra samtalet :-)
"jag tror ingen föds ond"
Vi föds med olika lynne och kynne.
Somliga individer är mer utagerande och hänsynslösa (och därför farligare) - det är upp till dig, om det vill kalla detta för ondska eller ej.
(Personligen brukar jag undvika begreppet ondska, eftersom "ondska" ger associationer religiösa urkunder.)
jag gjorde som du sa, jag håller på med en lagidrott, idag var vi 17 pers på träningen, älsta född 77, yngsta 88 ingen där hade själv blivit/ eller hade en nära vän/hade en nära vän som de visste hade nån vän som blivit gäng eller överfallsvåldtagen.
50 talet v.s. 90/00-talet: 1-1
Att jag inte fick ett svar på min tydliga och enkla fråga som löd:
"Och menar de här biståndsorganisationerna verkligen att X antal våldtagna kvinnor är en större skada för samhället som helhet än X antal dödade män?"
...tolkar jag som att man inte vill svara på den eller att man inte har kunskapen.
Vidare...
Det verkar som att folk vill tolka mina kommentarer som att jag tycker att: varje gång man säger att X kvinnor våldtagits ska man även säga att X antal män dödats.
Detta är varken min åsikt eller avsikt. Jag kan inte förstå att man gör den här tolkningen så vida det inte handlar om att man anstränger sig för att missförstå vad jag menar (en stor brist på intelligens är ju förstås en möjlig alternativ förklaring).
Poängen med mina kommentarer var att förmedla hur jag (och många andra) tolkar och uppfattar de signaler och intryck jag (vi) får från samhället när det genomgående utan undantag är de våldtagna kvinnor man använder i sin marknadsföring och inte ens berör problemet med alla män som dör i krig.
Att det sedan kommer invändningar baserade på absurda antagande om vad jag tycker är ganska typiskt för den sortens debattörer som inte bryr sig om nyanser, förståelse och eftertänksamhet. Den här typen av debattörer tenderar att endast vilja och kunna hantera en svartvitt debatt där "motståndarna" ska utmålas som puckon/idioter/okunniga.
Jag är helt enkelt trött på folk som antar att jag tycker X och sedan använder kritiken mot den här ihopfantiserade åsikten X som argument mot mina resonemang. Det är tröttsamt och ohederligt och anti-intellektuellt.
Helena W,
Jag tycker det är tröttsamt med människor som inte vill ta till sig kritik och avfärdar kritik som tröttsamt.
Jag tycker det är tröttsamt med människor som tror de är så smarta och kunniga och moraliskt överlägsna att det räcker för dem att avfärda kritik som just _tröttsamt_ och alldels för orelevant för att dessa människor ska ägna det hela en tanke.
Skicka en kommentar