Ibland känner jag mig väldigt vuxen (på gränsen till halvdöd), men ibland mer som en konstigt oplanerad tonåring. Idag till exempel.
Klockan 07.00 imorgon bitti lyfter ett plan från Skavsta mot Milano - och på det planet är det meningen att min familj och jag ska vara med . (Skavsta ligger ca 1,5 timmes bilresa från Stockholm, och incheckning en timme innan ... ja, ni kan själva räkna att .. tja). Men det oplanerade ligger inte morgondagens tidsschema, utan i min och min mans sätt att hantera packning och planering.
I min fantasi så skulle A L L A andra småbarnfamiljer ha fyra väskor färdigpackade på hallmattan vid halv tio kvällen innan, och festisarna på kylning och så vidare.
Men så är det inte här.
Här är det liksom tvärtom.
Ingenting är klart.
Ingenting är packat.
Nu kom jag på: passen!
Ja, ja. Imorgon eftermiddag är vi i alla fall i en italiensk alpby. Och det mesta kom säkert med.
Ciao!
Vi hörs om nån vecka. Fira kvinnodagen ordentligt.
Inlägg
3 kommentarer:
*skrattar*
Exakt så där är det hemma hos oss också. Vårt plan lyfter klockan 10:15 (tack och lov för den extra timmen på morgonen) i morgon bitti, men inte har vi väskorna färdigpackade inte. Nä jag sitter och surfar och min man tittar på tv... kan man få väskorna att packa sig själva med något trick kanske? :-)
shit. jag blir nervös. vi har väskorna färdigpackade en dag i förväg... hm. man kanske skulle pröva att leva "life on the edge" och packa halv elva kvällen före? fast jag blir stressad av att bara tänka på det.
Visst kommer man ner ändå, även om väskornas innehåll blir lite á la minute. Jag tror det är nyttigt för barnen att allt inte är superordnat och att man aldrig glömmer något.
Glömt gosedjuret hemma? Ja, då får man gråta en skvätt. Och sedan märka att det faktiskt går bra ändå!
Ha en UNDEBAR skidresa!
Skicka en kommentar