tisdag 3 mars 2009

Ja, jag är en daggare!


Det är egentligen helt galet att småbarnsföräldrar samtidigt som de har små barn också ska jobba så mycket. Och så har ungdomar svårt att komma in på arbetsmarknaden och äldre diskrimineras i arbetslivet. Tänk om man kunde tänka helt om? Att alla småbarnsföräldrar jobbade halvtid, eller i alla fall bara 75 % och sen kunde de som inte har barn eller de som har stora barn jobba mer. I boken har vi ett politiskt förslag som går ut på att man skippar vårdnadsbidraget och jämställdhetsbonusen och istället inför ett bidrag till föräldrar med små barn som går ner i tid. Villkoret måste vara att båda går ner lika mycket i tid (annars blir det bara en variant på vårdnadsbidraget och något som bara kvinnor får).

Men så länge det ser ut som det är i dag får jag dagga (min vän och den duktiga journalisten Ana Udovic skrev om daggare i senaste mama) och samtidig ha dåligt samvete åt alla håll. Läs min krönika om daggarlivet här!

Inga kommentarer: