tisdag 29 december 2009

julhälsningar

Har egentligen julledigt, men slänger in den här artikeln. Som sagt, det är bättre att dela!


"De lyckligaste paren var de som delade lika på det obetalda arbetet. De delade oftast också på försörjningsplikten.

– Det här visar att det är viktigt med en familjemodell där man både delar på de obetalda sysslorna och på att tjäna pengar till familjen, säger Rod Beaujot, forskare på universitetet Western Ontario i Kanada."


Och här en annan artikel som visar samma sak, fast åt andra hållet. Dvs att det är näst intill omöjligt att leva ojämställt och fortsätta vara lyckliga tillsammans. Särskilt inte i ett land som inte hjälper föräldrar att förena jobb och familjeliv. Läs här!


"– Trots att jag både var den som jobbade och tjänade mest, fick jag sköta allt kring hemmet och barnen. Han tog dem till exempel inte en enda gång på natten. Jag blev allt tröttare och allt mer besviken.

Även i synen på papparollen kände Sara av kulturskillnaden. Medan det i Sverige nästan ses som pinsamt att säga att man som pappa prioriterar jobbet och helt struntar i att vara hemma med barnen, är det fortfarande så männen förväntas agera i England, menar Sara."

Och:

"Det stora lass som Sara drog hemma, blev ännu tyngre eftersom hennes arbetsgivare inte lade två strån i kors för att hon skulle kunna kombinera arbete och familjeliv. När Sara bad om att få jobba deltid, gick chefen ytterst motvilligt med på det. Efter något halvår sade hon upp sig självmant eftersom hon inte orkade med de sura minerna. I dag arbetar hon istället halvtid som personlig assistent till vd:n på en mäklarfirma.

– Engelska chefer förstår inte att man i vissa lägen måste prioritera sina barn. Om man ringer på morgonen och berättar att barnen har spytt, blir de jätte­sura. Är man hemma med ett sjukt barn får man heller ingen lön. Som ensamstående är jag i dag helt beroende av de pengarna, så jag får ta semester i stället.

En oförstående arbetsgivare i kombination med en icke ansvarstagande sambo, gjorde att Sara till slut fick nog. Skulle hon göra allt själv, kunde hon lika gärna leva ensam – och slippa konflikterna. En dag tog hon sitt pick och pack och drog."

1 kommentar:

Linda sa...

Måste säga att jag alltid blir lika förvånad varje gång jag läser om män som inte är hemma med barnen, eftersom jag känner minst två män som skulle vilja vara mer hemma med barnen.

Tänkte också tipsa igen om en artikel!
http://www.dn.se/blogg/fragainsidan/2009/12/24/min-femarige-son-alskar-att-ha-klanning-5665