Har ni tänkt på att det finns oändligt många detaljer som var och en säger en hel massa om vår samtid?
Vilka krukväxter folk väljer att ha i sina fönster, till exempel.
På 70-talet var kaktusar poppis, och svärmorstungor och andra växter som i princip kräver noll skötsel.
Idag är det pelagoner, azaleor, flitiga lisor och andra skönheter som står i våra fönster. De dör om man tittar åt ett annat håll. De är växter som kräver oss.
Samma sak är det i våra trädgårdar. Där det förr stod nån rododendron och surade, prunkar nu färgmatchade perennrabatter.
Vad säger detta om oss?
Och Jennie: Puss! Idag ringde ett blomsterbud på dörren.
Det stod "Skriande grattis till nya boken" på kortet.
Under pappret?
En svärmorstunga!
Inlägg
6 kommentarer:
läste att folk på drogrehab får öva på att ha krukväxter. om de kan hålla en blomma vid liv i ett år så kan de kanske våga sig på en relation sen. mina blommor bara dör. jag har typ slutat med blommor.
jag har (ja, JAG har) orkidéer och penningblommor (heter det tror jag.)Behöver vattnas var fjortonde dag. eller när man råkar koma ihåg det. skitbra.
Vilken intressant iakttagelse! Jag har reflekterat över samma tema men inom matkulturen. Långkok, sjudagarssallad och rester vs. komplicerade maträtter som kräver sin man och sin tid för att bli lyckade anrättningar.
Pussel-puss!
I julas fanns det för första gången i mitt vuxna liv bara julstjärnor i tyg i våra fönster! Det var en sådan befrielse att jag rask bestämde mig för att leta efter snygga, fejkade pelargoner att ha i köksfönstret. För övrigt har jag bara idiotsäkra krukväxter som flamingoblommor och orkidéer. Att jag inte tänkte på det när jag var heltidsdubbelarbetande småbarnsmamma med färgstämda rabatter och en sambo som alltid var på resande fot?!
Skicka en kommentar