fredag 10 september 2010

Amning är redan politik

Anna Laestadius Larsson skriver i dag i SvD om bröstpumpgate:

"Barnmorskor menade att det var stötande att politiker över huvud taget pratar amning.

Men amning är redan politik. Till exempel finns det en lag, fjärde paragrafen i föräldraledighetslagen, som ger kvinnor rätt att gå ifrån arbetet för att amma. Det innebär också att en föräldraledig pappa kan titta förbi mammans jobb med barnet när som helst på dagen för en amningsstund. Om det skulle behövas, vill sägas. När barnet är ett halvår gammalt behöver nämligen bröstmjölken kompletteras med annan mat för att täcka barnets energi- och näringsbehov. Det för i praktiken med sig att de flesta mammor som fortsätter amma gör det vid färre tillfällen, oftast på morgonen och på kvällen. Helt utan bröstpump."

Ha en trevlig fredag!

8 kommentarer:

Anna-Lisa sa...

Ja och varför tar ingen upp att många kvinnor ser snett på kvinnor som väljer att avstå från amning? Hur vi skuldbelägger varandra hela tiden? Och varför blir så många kvinnor så upprörda för att Lars Ohly bara gav ett exempel på hur han och hans fru löste det med amning när hans barn var små? Som om bara kvinnor får prata om sina erfarenheter kring det.. Tack för en bra blogg iallafall!

David sa...

Jag tycker det mest upprörande är att mammmor roffar åt sig nästan hela föräldraledigheten oftast, trots att både män och kvinnor har betalat in skatten och trots att båda är lika mycket föräldrar -- och detta görs bland annat med amningen som argument. Våga kritisera kvinnorna, män, och ta över er rättmätiga del av föräldraskapet! Låt inte kvinnor dröna runt hemma i evigheter för att själv jaga livet ur en på arbetsmarknaden medan barnen växer upp till ett-, två- och treårringar. Inte nog med att ni missar mycket, ni får också ett tråkigt liv och en sämre och tortftigare relation till barnen och hemmet, med allt vad det innebär.

Rebecka Edgren Aldén sa...

David! Jag önskade att fler män faktiskt slogs för rätten till sina barn (och inte bara EFTER skilsmässan). Förstå vad det gör för barnet också! Om pappa verkligen visar att han också vill vara närvarande.

Tack också Anna-Lisa för dina fina ord!

larsjennfors sa...

Jag håller helt med dig David. Det finns alltför många mammor som ser det som sin rätt att stanna hemma så länge de vill med barnen. Vad de i verkligheten gör är att de utan att tänka på det tar pappans dagar.

Anonym sa...

Ingen kan "ta" någons föräldradagar i Sverige, David med flera.

Den förälder som inte vill ta ut sina dagar måste aktivt avstå valfritt antal dagar till den andra föräldern. På en särskild blankett. Gör man inte det finns ingen möjlighet att dela på annat sätt än 50/50. Om man inte har enskild vårdnad förstås.

Lena sa...

Nu lämnar jag en kommentar långt efter blogginlägget så det kanske kunde vara, men jag kan inte låta bli att opponera mig mot synen i att man bara ammar morgon och kväll efter sex månader och att barnet BEHÖVER annan mat från sex månader.

Rekommendationen är att man introducera smakportioner i barnets egen takt från sex månader. Naturligtvis räcker bröstmjölk som exklusiv föda länge än sex månader och järnet töms inte alls på det sätt som ofta framhålls. Studier visar tom att barn som helammats helt i sex månader har bättre järnvärden än ersättningsuppfödda vid sju månader. Rekommendationen är vidare att bröstmjölk utgör basen och maten komplementet hela första året och det görs sällan med morgon- och kvällsamningar.

Att man intoducerar mat tom flera gånger om dagen betyder heller inte att man alls nödvändigtvis slutar amma fritt, dvs flera, flera gånger per dygn. Min tjej på ett år ammar säkert varannan timme dygnet runt vid året men äter två fina riktig matmål och en massa annat som övriga familjen äter såsom både popcorn och kaka och saft. Ävem om det sistnämnda är i strid med rekommendationerna;-).

Att man sedan inte vill eller kan amma är en helt annan sak. Men det är inte så att barnet behöver något annat vid sex månader i normalfallet. Att det går bra att ge mycket mat till många spädbarn så tidigt är också en annan sak. Men många bebisars magar klarar inte en häftig matintroduktion. Det är inte ovanligt att icke-ammade barn äter rätt mycket flaska under året.

Amning har inget med jämnställdhet att göra på så sätt att det hindrar kvinnor i arbetslivet, i familjelivet att vara jämställda. Ett ojämställt familjeliv är däremot inte sällan ett hinder för en fungerande amning. Nu menar jag inte amningar som haverar pga av medicinska skäl utan det faktum att amning tar tid i början, att man måste få ro att sitta still, ligga osv - slippa driva hela hemmet.

Det jag ser problematiskt med amning i jämställdhetshänseende är den skuld som läggs på kvinnor som inte vill eller kan amma och den fördomsfulla syn som kan finnas på familjer som priroriterar en fri och lång amning. Det typiska i samhället att omgärda kvinnors områden med snäva och dömande normer. Särskilt tråkigt är det när amning inte alls är en kvinnorfråga utan en familjeangelägenhet. Min man och jag har barn som ammas (och längre för varje barn) - det har vid varje amning, varit hans angelägenhet lika mycket som min. Att kvinnor är föräldralediga länge och mest har sällan med amningen att göra. Inte många ammar efter året.

Lena sa...

Nu lämnar jag en kommentar långt efter blogginlägget så det kanske kunde vara, men jag kan inte låta bli att opponera mig mot synen i att man bara ammar morgon och kväll efter sex månader och att barnet BEHÖVER annan mat från sex månader.

Rekommendationen är att man introducera smakportioner i barnets egen takt från sex månader. Naturligtvis räcker bröstmjölk som exklusiv föda länge än sex månader och järnet töms inte alls på det sätt som ofta framhålls. Studier visar tom att barn som helammats helt i sex månader har bättre järnvärden än ersättningsuppfödda vid sju månader. Rekommendationen är vidare att bröstmjölk utgör basen och maten komplementet hela första året och det görs sällan med morgon- och kvällsamningar.

Att man intoducerar mat tom flera gånger om dagen betyder heller inte att man alls nödvändigtvis slutar amma fritt, dvs flera, flera gånger per dygn. Min tjej på ett år ammar säkert varannan timme dygnet runt vid året men äter två fina riktig matmål och en massa annat som övriga familjen äter såsom både popcorn och kaka och saft. Ävem om det sistnämnda är i strid med rekommendationerna;-).

Att man sedan inte vill eller kan amma är en helt annan sak. Men det är inte så att barnet behöver något annat vid sex månader i normalfallet. Att det går bra att ge mycket mat till många spädbarn så tidigt är också en annan sak. Men många bebisars magar klarar inte en häftig matintroduktion. Det är inte ovanligt att icke-ammade barn äter rätt mycket flaska under året.

Amning har inget med jämnställdhet att göra på så sätt att det hindrar kvinnor i arbetslivet, i familjelivet att vara jämställda. Ett ojämställt familjeliv är däremot inte sällan ett hinder för en fungerande amning. Nu menar jag inte amningar som haverar pga av medicinska skäl utan det faktum att amning tar tid i början, att man måste få ro att sitta still, ligga osv - slippa driva hela hemmet.

Det jag ser problematiskt med amning i jämställdhetshänseende är den skuld som läggs på kvinnor som inte vill eller kan amma och den fördomsfulla syn som kan finnas på familjer som priroriterar en fri och lång amning. Det typiska i samhället att omgärda kvinnors områden med snäva och dömande normer. Särskilt tråkigt är det när amning inte alls är en kvinnorfråga utan en familjeangelägenhet. Min man och jag har barn som ammas (och längre för varje barn) - det har vid varje amning, varit hans angelägenhet lika mycket som min. Att kvinnor är föräldralediga länge och mest har sällan med amningen att göra. Inte många ammar efter året.

Lena sa...

Nu lämnar jag en kommentar långt efter blogginlägget så det kanske kunde vara, men jag kan inte låta bli att opponera mig mot synen i att man bara ammar morgon och kväll efter sex månader och att barnet BEHÖVER annan mat från sex månader.

Rekommendationen är att man introducera smakportioner i barnets egen takt från sex månader. Naturligtvis räcker bröstmjölk som exklusiv föda länge än sex månader och järnet töms inte alls på det sätt som ofta framhålls. Studier visar tom att barn som helammats helt i sex månader har bättre järnvärden än ersättningsuppfödda vid sju månader. Rekommendationen är vidare att bröstmjölk utgör basen och maten komplementet hela första året och det görs sällan med morgon- och kvällsamningar.

Att man intoducerar mat tom flera gånger om dagen betyder heller inte att man alls nödvändigtvis slutar amma fritt, dvs flera, flera gånger per dygn. Min tjej på ett år ammar säkert varannan timme dygnet runt vid året men äter två fina riktig matmål och en massa annat som övriga familjen äter såsom både popcorn och kaka och saft. Ävem om det sistnämnda är i strid med rekommendationerna;-).

Att man sedan inte vill eller kan amma är en helt annan sak. Men det är inte så att barnet behöver något annat vid sex månader i normalfallet. Att det går bra att ge mycket mat till många spädbarn så tidigt är också en annan sak. Men många bebisars magar klarar inte en häftig matintroduktion. Det är inte ovanligt att icke-ammade barn äter rätt mycket flaska under året.

Amning har inget med jämnställdhet att göra på så sätt att det hindrar kvinnor i arbetslivet, i familjelivet att vara jämställda. Ett ojämställt familjeliv är däremot inte sällan ett hinder för en fungerande amning. Nu menar jag inte amningar som haverar pga av medicinska skäl utan det faktum att amning tar tid i början, att man måste få ro att sitta still, ligga osv - slippa driva hela hemmet.

Det jag ser problematiskt med amning i jämställdhetshänseende är den skuld som läggs på kvinnor som inte vill eller kan amma och den fördomsfulla syn som kan finnas på familjer som priroriterar en fri och lång amning. Det typiska i samhället att omgärda kvinnors områden med snäva och dömande normer. Särskilt tråkigt är det när amning inte alls är en kvinnorfråga utan en familjeangelägenhet. Min man och jag har barn som ammas (och längre för varje barn) - det har vid varje amning, varit hans angelägenhet lika mycket som min. Att kvinnor är föräldralediga länge och mest har sällan med amningen att göra. Inte många ammar efter året.