Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter är en otrolig bloggerska. Hon har tre bloggar (tror jag) som hon håller igång! I en av hennes bloggar kör hon på olika teman och det kan vara kul ibland. Denna gång är det stress.
Jag blir stressad av Mymlan själv! Hur hinner hon göra alla dessa inlägg? Länka till alla dessa bloggar och artiklar och så vidare - och framför allt, hur hinner hon LÄSA allt? Vet att hon också har tre barn...
Jag är rätt bra på stress annars. Gör mycket i mitt liv och hinner med mycket. Får alltid frågan från alla andra: Hur hinner du? Med heltidsjobb, tre barn, hus, segelbåt, sommarställe, blogga, skriva bok, skriva krönikor, att vara gympaledare, springa... osv osv.
Mina hemligheter är 1. jag hinner inte. 2. jag skalar bort mycket av det som andra tar för självklart.
Några exempel: Jag shoppar nästan aldrig. Mina kläder köper jag på lunchen (sitter mitt i stan så jag tar mig lätt till alla möjliga affärer) - det säger sig själv att jag inte är särskilt välklädd alla gånger ;-) många spontaninköp blir det... inte alltid så lyckade. Jag köper aldrig smink, får det lilla jag behöver från jobbet. Jag går ytterst sällan på bio (tråkigt, jag gillar bio), jag inreder inte, jag renoverar inte, sysslar över huvud taget väldigt lite med mitt hem, jag viker inte tvätt (mannen tvättar och sen hänger vi in allt), jag sorterar väldigt sällan - många pappershögar runt mig... jag har nästan inga blommor, för tillfället har vi fyra växter som har överlevt sommaren, jag fikar aldrig, jag klipper mig en gång om året... (ser just nu hemsk ut i håret!), jag går aldrig på massage, spa, behandlingar och sånt där. jag går väldigt sällan ut - en del i jobbet visserligen, men festar väldigt sällan, träffar mina vänner sällan på egen hand, däremot träffar jag många vänner med familjen (på middagar och luncher, här hemma eller hos andra) eftersom jag ogärna är borta från dem mer än jag redan är. Jag har lärt mig att klara mig gott på sex timmars sömn (om jag får sova lite mer minst en natt i veckan). Jag ser inte mycket på tv.
Det är så jag hinner - eller, jag hinner inte. Jag ligger alltid efter, missar alltid grejer och det är väl som det ska? Försöker tänka att det är det här som är livet med tre små barn. Mycket. Hela tiden. Ständigt lite kaos och att det är okej.
Ibland tippar det över och jag mår skitdåligt. Oftast försöker jag omfamna stressen. Försöker vara tacksam för att jag har tre barn, ett kul jobb, roliga "hobbies", vänner och allt jag har. Och att jag är frisk. Bara en sån sak. Det finns mycket i mitt liv att vara tacksam över.
Är ni stressade? Hur klarar ni stressen? (Jag älskar att läsa om andras lösningar - give it to me!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
14 kommentarer:
Men jag prioriterar ju. :) Tittar nästan aldrig på teve. Läser lite för lite böcker, städar illa och lägger inte en timme om dagen på att göra mig vacker...
Sen bloggar jag inte så himla mycket som man kan tro, På SSBD skriver jag nån gång i veckan, och min privata blogg har varit väldigt lidande på sista tiden.
Tack Rebecka för att du berättar om vad du prioriterar bort! Hemskt befriande att läsa.
Mina strategier att klara stressen liknar dina ganska mycket. Jag sover också cirka sex timmar per natt, ägnar inte mycket tid åt städning eller heminredning. Däremot gillar jag att fixa i trädgården men det går att kombinera med umgänge med sonen. TV-tittande går bort i ganska hög grad, däremot läser jag mycket. Förr tog jag t-bana till jobbet= en dryg timmes lästid per dag, super! Men den timmen har jag fått offra på effektivitetens altare.
Jag försöker regelbundet smita iväg för mig själv, det är nog mitt sätt att hantera stress. Ofta går jag iväg och äter lunch på egen hand, utan mina kollegor. Den finaste present maken kan ge mig är några timmar ifred på stan (det fick jag i lördags, härligt!). Träning räknas också som ifred-tid. Jag behöver några timmar per vecka som bara är mina för att klara av tillvaron.
Härligt att se prioriteringen Rebecka... Här gör vi ungefär samma prioriteringar förrutom att vi just nu håller på och renoverar, inte speciellt självvalt men ändå... Vi ska sluta med det snarast eftersom en massa annat roligt blir lidande, typ umgås med vänner.
Och så unnar jag mig riktigt lata dagar ibland och så gör jag politik av att det inte är ytan som är viktig Kram
Här är en till som lever ett liknande liv.
Kom på en till sak som jag inte hinner, som "alla andra" verkar hinna. Skriva böcker.
Hur gör ni?
haha, jag har skrivit EN bok och det gjorde jag på min tredje föräldraledighet. Jag skrev faktiskt en annan bok under mina två första föräldraledigheter - en deckare. Men den har inte blivit publicerad. Det var meningen att jag skulle bearbeta klart den under tredje föräldraledigheten, men då fick jag och Tinni ju kontrakt på Skriet från kärnfamiljen. Så. Jag skriver inte "böcker" ;-) Men jag skulle vilja!
Ja du, jag försöker hitta universallösningen för att hantera vardagspressen. Den finns förstås inte, men en bit på väg har jag kommit under den senaste crazystressperioden. Finns hos mig...
Jag har försökt att sluta med att vara duktig, det var den största tidsvinsten...
Jag är begåvad med ett litet sömnbehov. Jag är också begåvad med en stor trut så jag kan prata mej ur situationer som jag glömt men borde ha kommit ihåg alt. inte hunnit.
Jag preseterar en hel del (jobbar heltid, pluggar halvtid, barn, hus och hundar) men oavsett vad som ska/måste göras så går kontakten med barnen först. Allt annat är oviktigt, egentligen. Om jag skulle dö i dag så har jag i alla fall hunnit med att lyssna på mina barn.
TV går bort när jag är stressad och så tar jag med mig dottern på alla extraärenden (inköp, biltvätt, apoteket, knasigt lagda jobbmötet etc) så slipper jag jäkta ihjäl mig för att hinna vara med henne också -- hon brukar gilla att se vad vuxna pysslar med. Förberedelser är viktigt, tycker jag. Packa väskan kvällen innan, sätt fram en bricka med all frukostporslin som behövs. Skjut inte upp städning till helgen, då går all tid till det ...
Just nu har jag haft en period då jag gjort "roliga och spontana saker"... gått på fest, fikat, varit med på utvecklande men inte livsnödvändiga sena eller tidiga möten på jobbet, stannat kvar med sonen i parken efter skolan och sen köpt hämtmat istället för att laga egen. Härligt och lite busigt! Och då upptäcker jag - att det inte funkar, jag gillar det inte. Är snarare mycket förtjust i mitt rutinartade liv. Rutiner, rutiner, då mår vi alla bra!
Väljer bort TV, shopping och umgänge med vänner på vardagar. Prioriterar middag med familjen, träning och att jobba. Både jag och min man jobbar på varsin "lagom-karriär" och delar rakt av på all lämning, hämtning, vab, tvätt, matlagning osv. Köpte ny lägenhet istället för gammalt hus.. allt för att spara tid som pendling och renovering annars tagit. Har minst en bok färdigtänkt, men har inte prioriterat tid för att skriva ner den. Har ingen fancy inredning; tar för mycket tid att shoppa. Har dammråttor och tomma balkonglådor.
Väljer tyvärr oxå bort sömn. Men det behöver jag mer av, så nu loggar jag ut! Tack för att du delade med dig, spännande att läsa om andras val i livet!
Mycket härlig läsning. Tack för att du delade med dig :-)
Fast jag tycker att din förklaring om bortprioriteringar är lite fördomsfull. Tre av de saker du tar upp är shoppa kläder, köpa smink, och gå på behandlingar, spa etc.
Tror du att det är vad en normal svensk småbarnsmamma lägger tid på, är det därför vi är så stressade? I don't think so.
Jag blir inte stressad av att ha för mycket omkring mig utan tvärtom. Är arbetslös, nej jag menar helt nystartad egenföretagare, och är gravt stressad av att efter mer än 20 år i företag inte ha en grupp att tillhöra, ett kontor att gå till och en månadslön som kommer den 25:e. Jag har inte för mycket omkring mig, jag hinner allt. Och det är väldigt stressande att inte veta när det lättar. När man kan köpa mer än livsmedel och hyra igen. När man kan resa, och när man kan bjuda tillbaka.
Jag är LAT det hjälper. Har jag högar med tvätt som väntar på att vikas eller strykas så bryr jag mig inte, det springer inte någonstans. Då prioriterar jag hellre att se på House eller gå promenad med hunden.
Skicka en kommentar