Om stress 2

Rebeckas inlägg om stress och vad hon faktiskt prioriterar bort är så himla bra. Just sånt där mår man ju bra av att läsa. Alla struntar vi i något för att få livet att funka, men vi är väldigt upptagna av att fokusera på vad alla andra hinner istället på vad de faktiskt försakar.
Själv lever jag lite tvärtom Rebecka (och det var delvis därför som det var så spännande att jobba tillsammans med boken). Vår familj har prioriterat bort huset och kostnaderna och tiden som det tog. Vi har (som det så populärt heter) down sizat. Vi har sålt, slängt och gett bort drösvis med saker. Och rensat och sorterat det vi har. Vi har betalat tillbaka på våra lån. Snart ryker nog bilen. Allt för att få tid och råd till att slacka mer. Till sovmornar, teaterbesök, frukost på fik, lite resor och kanske några intressen. Jag läser faktiskt poesi ibland (!). Och har några sköna stickprojekt on going. Jag jobbar fem minuter från dagis och skola, och tio minuter hemifrån. Ungefär samma för min man (på moppe).

Det här låter kräk-framkallande perfekt och det är det ju såklart inte. Men just nu funkar det väldigt bra. Vi undrar titt som tätt om vi har gjort fel. Har vi gjort bort oss i bostadskarriären, till exempel? Och så sent som i morse sa min man bekymrat "är det så smart det här att vi båda två låter karriären gå på sparlåga så länge?".
Tja, den som lever får se.