Smart lösning på vabben! Vi tar varannan dag. Rätt av. Om någon har det tufft kan man byta. Och ibland kör vi halva dagen var (om ingen kan vara borta).
Hur gör ni?
måndag 18 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
eller: KÅT, GLAD och JÄMSTÄLLD
My blog is worth $564.54.
How much is your blog worth?
11 kommentarer:
Eftersom jag tagit de flesta föräldradagarna så tar min man all vab. :-)
Vi gör exakt samma sak fast vi båda har gått ned till 90%.
Funkar utmärkt.
Men tyvärr så brukar företaget inte ta bort 10% arbetsuppgifter...
Vi gör, och har gjort hela tiden, precis som i artikeln fast varannan dag istället för varannan vecka. Funkar superbra, och vi har inte en enda gång på tre år behövt bråka om vab, hämtning, lämning eller liknande. En superbra lösning!
Jag tycker att det är en självklarhet att dela lika på vabben. Det vinner alla på: mamman, pappan och framför allt barnen.
Lilla P
Vi delade om inte riktigt exakt så väldigt nära till hälften på föräldraledigheten. Vabben är också i stort sett varannan.
Vi har båda gått ner i tid på jobbet - men det är tufft för min man för som Patrick skriver så är det ok i teorin men i praktiken är det samma jobb som ska göras på kortare tid...
Jag är student och min man jobbar heltid, men vi delar rakt av ändå. Vabbar varannan dag, byter om det är nödvändigt och tar gärna halvdagar. Båda har vi den sitsen att ingen annan gör vårt jobb åt oss om vi är borta. Men jag får förstås ingen vab-peng. För studenter existerar det ingen vab, bara ogiltig frånvaro och kompensation.
vi delar också rakt av. det har vi gjort länge. Fungerar jättebra och ibland, som i artikeln, delar vi även dagarna.
Vi tar halvdagar om det inte är något speciellt (den ena bortrest eller har något viktigt möte) och mormor/farmor inte kan rycka in. Jag tar förmiddagen, maken tar eftermiddagen.
Blir något barn sjukt under dagen, får den som ska hämta gå ifrån tidigare.
Funkar alldeles utmärkt! Aldrig några bråk eller oklarheter.
Vi delar. Ibland tar vi hela dagar, ibland halva, ibland timmar, ibland arbetar en av oss hemma. Diskussionen förs om någon av oss har något som inte går att ändra och så trixar vi till det. Ibland tillfrågas mormor och har som tur var kunnat ställa upp. Ibland har vi diskuterat om vi ska dela veckan mellan oss, alltså jag vabar vid behov alltid mån-tis och han tors-fre samt dela onsdagen. Då vi båda har jobb med många kundmöten har det känts besvärligt att göra så, så vi fortsätter med vårt andra system. Tack och lov är barnen sällan sjuka (totalt fem vabdagar/barn under hela vintern. Och ofta infaller de ungefär samtidigt), men skulle det bli mer av den varan skulle vi kanske tvingas tänka om. Men självklart med jämställdheten i fokus! (När jag var liten vabade pappa mest. Han hade ett traditionellt mansyrke, mamma var lärare och ansåg sig inte kunna vara borta. Kommentarerna från pappas arb.kamrater var många och stundtals syrliga).
Shit får väl lov att räknas till de ojämställda när det gäller vabbandet. Oftast är det jag som är hemma och det baserar vi på:
1. Jag jobbar bara 65 %, vill jobba mer men får inte fler timmar på mitt jobb.
2. Baserat på mitt deltidsjobbande och det faktum att min man oftast får traktamente då han pendalar mellan v-ås och sthlm så förlorar vi SJUKT mycket pengar varje dag han vabbar. Traktet är ju inte inräknat i sgi´n.
Men de gånger han jobbar hemma i v-ås är han nästan alltid den som vabbar för att det ska bli lite mer jämställt eller vad man nu ska säga.
Varannan dag, nästan rakt av. Är i den lyckliga (??) sitsen att vi båda två kan släpa med oss datorerna hem medan snorigt barn kollar på Bolibompa. Vi tjänar ungefär lika mycket (nä, jag tjänar faktiskt mer, hihi) och har ungefär lika stora möjligheter att vara borta från jobbet.
Skicka en kommentar