Inte synd om Anna Anka

Nej, jag tycker inte synd om Anna Anka.

Jo, kanske lite, för att hon verkar så världsfrånvänd att hon tror att hon måste gå med på allt hon går med på, att hon tror att hon behöver en man för att nå den ekonomiska standard hon nått. Det GÅR ju att tjäna sina egna pengar - hon som är så driven borde ju klara det. På så sätt tycker jag synd om henne. Annars är jag helt med Mymlan. Hon är en vuxen kvinna och hon får säga och tycka vad hon vill. Men hennes åsikter tänker jag bekämpa med alla medel. Jag tycker att hon är en riktigt skrämmande person med obehaglig syn på människor, män, kvinnor, barn, illegala invandrare, arbetskraft, sexualitet, kärlek, jämställdhet - ja, allt! Och jag hoppas verkligen inte att kvinnor i Sverige ser henne som en förebild.

Och ja, jag håller också med Trollhare: Hellre jante än att kalla övergrepp frihet! Bra skrivet!

Och Malin Collin skriver en fantastisk bra sammanfattning:

"Det var som väntat en läsupplevelse i bak- och framvända världen. Hennes andemening verkar vara att genom att bryta jantelagen går man också femtio, sextio år tillbaka i tiden. Och det är alltså något bra, enligt henne.
-Kvinnor ska inte plugga vidare på eftergymnasiala utbildningar - de ska hitta en kändis att gifta sig med.
-Kvinnan ska behaga sin kände man och ställa upp på allt han kräver av henne.
-Män som bryr sig om sina barn är osexiga och patetiska.
-Det är kvinnans jobb att se till att mannen inte är otrogen - är han det har hon misslyckats.
-En gammal man är positivt.
-Man ska anställa papperslösa flyktingar som trädgårdsmästare men de får ta att man skäller ut dem efter noter.
Med andra ord: Anna Anka menar att om man bryter mot jantelagen så är det samma sak som att ta ett jobb som eskortflicka till en gubbe i ens farfars ålder.
Och jag som trodde att ett avståndstagande från jantelagen kunde få folk att skaffa sig en utbildning, tro på sig själva och jobba med sitt drömjobb exempelvis. Jag är grundlurad!"