...bollen har satts i rullning. Nu börjar vittnesmålen från en arena som hittills varit rätt stängd: teater-, skådisvärlden. Ingen kan ju veta om det Jessica Zandén skriver om verkligen hänt. Och det är förstås hennes tolkning av verkligheten. Men ändå! Om bara en bråkdel av det är sant är det illa. Och jag är inte särskilt förvånad. Läs här!
Fick just höra om en firad skådis som slängde sin skådisflickvän ut genom ett fönster...
(Det är lite lustigt att denna debattartikel är skriven av samma person som skrev om att ett slag över kinden kunde vara ett tecken på ömhet... Men Jessica har blivit psykoterapeut, kanske har hon förändrat sin syn på ett och annat?)
Som stöd för Jessica Zandéns bild kan man också läsa Henry Bronetts text, också på Newsmill. Han tar också upp de betydligt hårdare kraven på skådiskvinnorna när det gäller utseende. Läs bara det här:
"Att vi tycker det vara normalt att tjejer på filmduken ska ha acnefri hy, vara smala och iklädda sexiga outfits, att killar gärna får se ut som "dagen efter" och göra det så framgångsrikt att de till och med blir varumärken för kalsonger - är det verkligen i sin ordning det?"
Vet att detta var precis det Katarina Wennstam ville uppnå med sin bok: En debatt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar