Unni skriver bra här! Maria Schottenius på DN skriver här:
"På samma sätt som det är svårt att bli chef eller arbetsledare om det kommer fram att man är rasist eller främlingsfientlig bör det vara omöjligt att personer som väver in sexuell makt i sitt ledarskap ska komma i fråga för ansvarspositioner. Om man vid chefstillsättningar har en tydlig policy, kommer många att skärpa sig. Det är också ett skydd för unga personer, kvinnor och män, som ska utvecklas inom sina scenyrken, att problemet är identifierat och saken motarbetad."
Jenny Aschenbrenner skriver också bra om manskulturen inom scenkonsten i Aftonbladet. Läs här!
"Nu finns det fakta. Nu kan vi äntligen börja prata om det utan att låta som sippa fröknar med moralpanik.
Prata om att den svenska scenkonstens dyrkan av det manliga geniet skett på bekostnad av potentiella kvinnliga genier.
Prata om att alla dessa teatertanter sitter i salongen och applåderar en sexism som förklätts till konstnärliga processer."Ps. Trots hela Jennys text kommenterar en person i kommentatorsfältet under att kvinnor är allt för lättkränkta...
Inlägg
4 kommentarer:
"Trots hela Jennys text kommenterar en person i kommentatorsfältet under att kvinnor är allt för lättkränkta"
Fast vad som är en kränkning är ju kopplat till kultur och kön. Säg mig den man som blir kränkt av en klapp på rumpan?
I knattelag blir småpojkar klappade i rumpan av sina manliga tränare när de varit duktiga eller behöver uppmuntran. Men när en kvinna blir klappad på rumpan av en man på en arbetsplats är det kränkning och trakasserier. Och på krogen beror det på vilken man som klappar henne på rumpan för huruvida hon blir kränkt eller glad.
Det är ungefär som horstigmat. Eftersom samhället anser att en klapp på rumpan är en kränkning så upplevs det som en kränkning.
Skulle vara jätteintressant med en lista över vad man i undersökningen klassat som kränkning och trakasserier. Mins Slagen Dam.
Anna, jämför du klappen på rumpan i knattelaget, vilket händer både killar och tjejer, med att en vuxen klappar en annan vuxen i rumpan?
"Men när en kvinna blir klappad på rumpan av en man på en arbetsplats är det kränkning och trakasserier" skriver du och jag tolkar det som att du tycker att det är överdrivet. Menar du att detta är jämförbart med en vuxens uppskattande klapp på ett barn som gjort något bra?
Om en vuxen man skulle klappa en vuxen kvinna på rumpan som belöning för att hon gjort något han tycker är bra, vad signalerar det? I mina ögon en maktrelation motsvarande den mellan vuxen och barn i ditt exempel från knattelaget.
Kan du se motsvarande bild framför dig när en kvinna klappar en man på rumpan? Tror du ens att det händer?
Men det är ju det som är min poäng. Att det är kulturen som gör klappen på kvinnans rumpa omöjlig. Du kan ju inte ens föreställa dig en klapp på rumpan som inte handlar om makt bara för att kulturen har påverkat dig så mycket.
Förövrigt förstår jag inte varför en del personers analyser alltid resulterar i en förklaring med hänvisning till makt och rädsla. Verkar vara väldigt vanligt i vänsterkretsar. Det finns andra mänskliga drivkrafter också.
Och ja, jag har varit med om okända kvinnor som klappar män/killar på rumpan. Eller grabbar tag om man så vill. Killen ifråga blev jätte smickrad.
Nä jag menar inte att den kvinnliga individen överreagerar. Samhället och kulturen har lärt henne att en mans klapp på rumpan är kränkande och därför kommer hon uppleva det som kränkande. Jag klandrar inte henne för det. Det är så människor funkar.
Och eftersom kulturen även påverkar män så har de flesta män lärt sig att det inte går att klappa en kvinna på rumpan på ett sätt som upplevs som något positivt. Och det medför i sin tur att de män som klappar en kvinna på rumpan inte har för avsikt att det ska upplevas som något positivt.
Båda könen är inmålade i var sitt hörn som de inte kan komma ur, kan man nog säga lite förenklat.
Skicka en kommentar