Charlie Weimers, tack för länken till ditt debattinlägg på Newsmill angående Birgitta Ohlssons sätt att sköta sin bebis! Läste artikeln och tycker det är bra att du inte tycker att man ska lägga sig i hur Birgitta och hennes man hantera sin kommande bebis.
Men jag håller inte med dig om att "allt inte är politik". Jag skulle ju påstå att det är en illussion att de flesta blivande föräldrar (kanske inga?) kan sätta sig ner och helt objektivt och neutralt och jämställt tillsammans komma överens om hur just de i deras familj ska göra med omhändertagandet av barnen. Det visar ju inte minst denna debatt om Birgitta Ohlsson!
Män och kvinnor har skilda förutsättningar i dagens Sverige när det kommer till föräldraskap (och arbetsliv). Kvinnor kan till exempel inte välja att inte bli diskriminerade på arbetsmarknaden för att de troligen kommer att bli mammor och ta större delen av föräldraledigheten. Dessutom har de redan lägre lön från början.
Nej, det där förutsättningslösa samtalet vid köksbordet följer allt för ofta samhällets strukturella förväntningar för att åtminstone jag ska tro att det är en slump.
Den dagen vi har ett jämställt samhälle och där föräldrar oavsett kön är lika högt värderade, liksom arbetskraft oavsett kön är lika högt värderade. När det inte finns en massa uttalade och outtalade förväntningar på mammor som inte finns på pappor och vice versa - DÅ kommer familjer att kunna sätta sig ner vid köksbordet och prata om hur de ska göra just i sin familj.
Så sorry. I detta fall tycker jag att barnens rätt till båda sina föräldrar, kvinnors rätt att inte diskrimineras på arbetsmarknaden och mäns rätt att inte bli diskriminerade som föräldrar går före rätten att själva fördela en försäkring som STATEN delar ut. Jag är förstås för en totalt individualiserad föräldraförsäkring. Sen kan man själv bekosta en längre vistelse hemma, eller strunta i att ta ut sina dagar. Om man vill det. Men vi kan inte ha en försäkring som så diskriminerar kvinnor i arbetslivet och som så cementerar könsrollerna för både män och kvinnor. Och som inte står på barnens sida och deras rätt till båda sina föräldrar.
Och staten borde betala ut Birgittas del av föräldraförsäkringem till henne och hennes mans del till honom. Take it or leave it.
torsdag 4 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Eeeh, staten betalar ju inte bara ut föräldrapenning.Man måste aktivt fylla i en blankett och skicka in. Och det har jag aldrig hört talas om att en minister, av något kön gör. (Däremot är det högst troligt att Mark fyller i pappret i fråga. )
Jo, familj är politik, samtidigt har Weimers rätt i att det är absurt att få sitt föräldraskap kommenterat och tillrättavisandet på DN:s ledarsida. Jag tror det är svårt för oss andra okändisar att ens föreställa sig detta.
Staten betalar bara ut de pengar de redan samlat in från medborgarna. Staten tar lite mer från några och ger lite mer till andra.
Ingen bryr sig om privatpersonen BO eller om hennes barn blir skadat. Det är den offentliga BO och symbolen BO folk bryr sig om. Vill man hjälpa barn är det mycket effektivare att köpa malariamedicin än att stånga sig blodig mot tjurskallen BO.
Sen är det ganska naivt och okunnigt att tro att folk ska börja göra fria val opåverkade av samhället de lever i för att någons definition av jämnställdhet skulle blivit uppfylld. Typ som att det vore tonåringarnas fria och rationellt övervägda val att supa sig fulla varje helg och inget de gör bara för att alla andra gör det.
Människor lever ungefär lika dana liv eftersom att vi dels har nästan samma DNA och påverkas av ungefär samma omvärldsfaktorer. Vilket tex. resulterar i att det är ca 2 miljoner svenskars fria val att samtidigt kolla på På Spåret efter en veckas lydigt arbete om ca 40 timmar exklusive pendling.
Hela samhället är en enda stor struktur med lagar, normer och värderingar som styr varje individs fria val.
Ja, men David. Jag gillade ju inte heller Kjöllers text! Och tycker att de ska få göra som de vill. Men han drog ju paralleller till KD:s politik som bland annat är totalt emot en individualiserad föräldrförsäkring aom ju jag tror stenhårt på! Att lägga sig i hur Birgitta ska göra med sin bebis är helt fel!
Jo, Rebecka, jag förstod helt klart att Weimers tar tillfälle i akt att saluföra kd:s politik, som jag inte heller gillar. Så visst gör du rätt i att replikera på det.
Men ett faktum kvarstår som jag tycker han har rätt i och det gäller just att en medborgare blir kommenterad på detta sätt, i offentligheten. Det gränsar till ett sovjetiskt åsiktsklimat, tycker jag. Det är en ministers arbete och ställningstaganden som ska bedömas vid en tillsättning, inte hans eller hennes familjeplaner eller familjeliv eller relationer.
Om denna skiljelinje helt upplöses, ja vad skiljer då vår politiska kultur från ett samhälle där människors "borgerliga" liv blev förvandlade till en skamfläck, deras förkärlek för jazz, deras etniska påbrå eller släktingar? Allt detta kan låta som ett skämt men var det inte i kommunistiska regimer. Jag tycker man bör stå upp för rätten att göra som man vill i privatlivet och ändå inneha viktiga samhällsposter. Annars blir det enbart "perfekta" exemplar på dessa poster, och det bäddar för likriktning och åsiktsterror. Därför är det fel att göra politik av Birgitta Ohlssons ofödda barn, vilket -- när man betänker saken -- även denne Weimers nu har gjort.
Hej David - ja, jag är helt med! På allt! Jag passade bara på att replikera på KD:s familjepolitik som jag ju inte håller med om.
Håller helt med. När en kvinna så öppet utsätts för förtryckande kommentarer, när kombinationen jobb och bebis fortfarande inte är självklart för kvinnor, då måste vi reagera.
En del av fokuseringen på Birgitta Olsson har väl att göra med att hon blivit något av en symbol för kraven på statlig kvotering av föräldraförsäkringen.
Jag tycker alltså att det blir lite intressant att se hur hon gör. Om hennes man nu tar ut mer än hälften av föräldraledigheten pga att hon blir minister, så faller ju hela hennes argumentation för kvoterad försäkring ihop som ett korthus. Det blir ju svårt att med bevarad trovärdighet argumentera för något som inte ens passar sin egen familjs individuella situation.
Med det sagt. Media borde strunta i hur hon gör. Och hon borde strunta i hur svenska folket gör på motsvarande sätt.
Vi har bott utomlands i fem år. Efter ett år i Sverige igen häpnas jag fortfarande över debatten om föräldraledigheten. Som inte i hela världen är så generös som här.
Jag förundras också över fler och fler exempel på hur två nyförälskade minsann kan klämma in en plastfamilj med kanske 2+2 barn i varannanveckasboende i en tvåa i förorten, men att den 'vanliga' familjen inte kan leva på en inkomst (vems är oväsentligt) och ha barnen hemma längre. Men lägenhet i Hammarby sjöstad med fina möbler, Polarn o Pyretkläder och utlandssemester varje år kanske är viktigare.
Anna-Lena: "att den 'vanliga' familjen inte kan leva på en inkomst (vems är oväsentligt) och ha barnen hemma längre. Men lägenhet i Hammarby sjöstad med fina möbler, Polarn o Pyretkläder och utlandssemester varje år kanske är viktigare."
Leva på en inkomst... och att vems inte är oväsentlig... Självklart tycker jag att det också är konstigt att inte fler delar på föräldraledigheten för att de "inte har råd" att låta HONOM vara hemma - när de sitter i värsta bostadsrätterna och åker utomlands varje år. Men jag tycker inte alls att det är oväsentligt vems pengar det är. För det handlar ju i praktiken om HANS pengar. Endast 0,1 procent av alla svenska familjer låter mannen ta ut fler föräldradagar än kvinnan... Och vad då leva på en inkomst? Det finns kanske andra orsaker till varför man inte gör kvinnan helt beroende av mannens inkomst. Det också för barnens skull. För barnens skull är det oerhört viktigt att mamma tjänar sina egna pengar och kan stå på egna ben, anser jag!
Dock skulle båda kunna unna sig att gå ner i tid eller vara hemma länge bland de rika familjerna som har råd att klä sina barn i Pop-kläder och åka utomlands varje år...
Det är synd att så många inte verkar kunna separera de skilda frågorna individuaiserad föräldraförsäkring respektive hur länge man är hemma med barnen. Det är faktiskt två helt skiljda saker.
Jag struntar i hur kort eller lång tid andra väljer att vara hemma med sina barn. Däremot struntar jag inte i att föräldraförsäkringen är uppbyggd utifrån att cementera könsroller. Det är ingen som är intresserad av att lagstifta bort möjlgheten för den ena förälderna att vara länge hemma med sitt barn. Däremot är det fel att detta ska finansieras av föräldraförsäkringen.
Precis Annika!!! Folk får vara hemma så länge de vill med sina barn. Jag lägger mig inte i det. Men vi ska inte ha ett system som så systematiskt diskriminerar kvinnor på arbetsmarknaden! Försäkringen ska vara individuell, precis som alla andra försäkringar. Sedan kan man välja att ta ut eller inte ta ut den. Eller sträcka ut den. Eller vara hemma längre och bekosta det själv. Jag har aldrig velat lagstifta om att föräldrar ska vara hemma lika länge!
Skicka en kommentar