Vet ju sedan tidigare att vårdnadsbidraget inte varit någon direkt succé. Men det har nog mer med att summan är så låg än att folk verkligen börjat leva jämställt. Tyvärr.
Jag ser tvärtom runtomkring mig massa människor som ger upp det här med jämställdheten. Nyligen var det en kvinna i min närhet som sa ungefär: "Det var först när jag gav upp det där med att leva jämställt som jag kunde slappna av och bli lugn." Jag har flera kvinnor runt mig som bara längtar efter att få bli försörjda av en man.
Tycker att det är synd. Visst, det är inte lätt att leva jämställt. Men nog måste det ändå vara svårare att leva ojämställt?
Fast vissa verkar tänka, om jag ändå inte kan leva helt jämställt så ska jag leva riktigt ojämställt...
Läser ett debattinlägg på Newsmill och inser att här är en (Jenny Nilsson) som skriver det som jag ser händer runt omkring mig. Artikelförfattaren ska ansöka om vårdnadsbidrag (det för det första måste innebära att hon har en man som tjänar rätt bra, eftersom bidraget inte är särskilt fett...). Hon konstaterar (som det brukas) att det är fullt frivilligt, inget tvång (nej, det tror jag inte heller).
Så här skriver hon:
"Det faktum att mina barn kommer ha en mamma som är hemma, har tid för barnen, hjälpa dem med läxor, baka, leka, ge kärlek ses i mångas ögon som jag hamnar i en kvinnofälla. Jag ser det som en ofantlig gåva och möjlighet. Förvisso kommer min man inte kunna ha lika mycket tid med barnen som jag, men det är jämfört med att jag är hemma hela dagarna."
Nej, men han kommer ändå att få mer tid med barnen argumenterar hon vidare:
"Det tack vare att jag kommer ha möjlighet att utföra många vardagssysslor under veckan. Söndag behöver inte gå åt till städning och tvättning, den kan istället vara en dag för samvaro och relationsbyggande."
Han ska alltså få en riktig hemmafru! Hon funderar inte ett dugg på varför hemmafruarna en gång i tiden slog sig fria...
Och så fortsätter hon på en riktig kristdemokratisk prosa:
"Varje familj är som ett företag där vissa uppgifter behöver utföras för att ge framgång. Om en medarbetare är på den plats där den trivs bäst, så presterar den bäst. Företaget genererar vinst, i familjen i form av kärlek, harmoni och lyckligt äktenskap."
Ps. Bilden är från den ursprungliga filmen The Stepford Wives från 1975 - en riktig kultklassiker (också en bra påminnelse om varför man inte ska bli hemmafru)! Ds.
8 kommentarer:
Utan att veta sammanhanget tycker jag att det skiner igenom att hon inte är nöjd.. Det där är ett försvarstal hon försöker lura sig själv med.
Det största sveket mot barnen är att beröva dem chanserna till lika bra kontakt med båda föräldrarna. Går inte att kompensera med bullar.
Instämmer. Mycket är underligt här. Vad vill man ge sina barn? De växer ju upp och vill man då ge dem en så begränsad könsrollsrepertoar som förebild?
Jag vill att min dotter ska se att hennes mamma kan och vill jobba utanför hemmet. Och pappan, hur kan han föredra detta arrangemang? Han förlorar ju så mycket, får bara knega och sen "lyxmysa" med barnen, som inte alls ger samma kontakt som när man arbetar i hemmet tillsammans med barn (med matlagning och tvätt, t ex).
Det är en mansfråga också, inte enbart en kvinnofråga. De män som föredrar hemmafruar borde utveckla sina argument, inte bara hemmafruarna.
Bra där David - ja, varför ska bara hemmafruarna försvara sig?
En annan sak jag tänker på med det här citatet:
"Det tack vare att jag kommer ha möjlighet att utföra många vardagssysslor under veckan. Söndag behöver inte gå åt till städning och tvättning, den kan istället vara en dag för samvaro och relationsbyggande."
Ja, det är klart att det är praktiskt! På samma sätt som att det är praktiskt att inte tjata och lära sina barn att städa sina rum för det går ju fortare om mamma gör det... Men hur känns det om tio år? När man och barn aldrig har behövt städat och tvättat.
Jag blir lite cynisk och undrar hur det blir för henne när barnen blir stora, han tröttnar på en tråkig fru som aldrig har något intressant att prata om och hittar en yngre kvinna i karriären som är spännande, och hon står där, utan jobb, utan aktuell jobberfarenhet, med dåliga pensionsutsikter. Om familjen är ett företag kan jag lova dig att hemmafrun inte är delägare i det, utan en lätt utbytbar anställd.
Håller med. Om man nu tycker att kontakten med barnen är det viktigaste så förstår jag inte varför det alltid är kvinnan som skall ta ut all föräldraledighet och vara hemmafru. Många kvinnor förhindrar männen från att skapa en nära kontakt med sina barn.
Jag har själv en blogg där jag bloggar om jämställdhetsfrågor. Har bland annat skrivit ett inlägg om Skriet från kärnfamiljen.
Läs gärna min blogg och kommentera. cromvik.blogg,se
Nyligen var det en kvinna i min närhet som sa ungefär: "Det var först när jag gav upp det där med att leva jämställt som jag kunde slappna av och bli lugn." Jag har flera kvinnor runt mig som bara längtar efter att få bli försörjda av en man.
Jamen, det är kanske så verkligheten ser ut?
Många (från ditt perspektiv alltför många) kvinnor kanske inte trivs med det liv, som du anser, att de borde vilja leva?
Hur vet du, att dina personliga livsval självklart är de allra bästa för alla kvinnor?
Hej Anna, nej, det vet jag inte. Det kan man aldrig veta. Om man går in i hemmafrulivet med helt öppna ögon så visst - men de flesta som tänker att de ska lösa livspusslet genom att gå ner i tid eller vara hemma ett tag inser inte vad det innebär på sikt. Jag jobbar på en tidning för 50+, jag ser det varje dag. Varje dag får jag mejl och samtal från kvinnor som är bittra över sin livssituation. Mannen har lämnat dem, eller så vill hon skiljas - men har inte råd... Det finns en anledning till att hemmafrutiden var en kort historisk period. Det är inte så smart att göra sig så ekonomiskt beroende av en man.
Det är vad jag tror och tycker. Och det är vad jag tror och tycker som jag skriver om här i min blogg.
"Varje dag får jag mejl och samtal från kvinnor som är bittra över sin livssituation. Mannen har lämnat dem, eller så vill hon skiljas - men har inte råd..."
Jepp.. det är så det är. Folk vill olika saker, vid olika tidpunkter i livet.
"Det finns en anledning till att hemmafrutiden var en kort historisk period."
Vilken anledning anser du var orsaken?
-----
"Vi frågar oss varför vi inte lever friare från normer, mer demokratiskt och väldigt mycket mer rättvist."
Vad menar du med demokratiskt? Att alla i familjen har en röst eller vad?
Skicka en kommentar