Mellanlandar hemma för att tvätta och packa om. I morgon sticker vi ut och seglar.
Så alla kära bloggläsare - jag hoppas att ni återkommer när jag gör det. Och alla antifeminister som försöker ta över bloggen med allt er hat och all er vilja att missförstå allt - jag återkommer till er också. Men det är för fint väder och jag har en för gullig och mysig familj för att slösa tid på er just nu.
Som lite läsning kan ni få det här. Ett exempel på hur män och pojkar förlorar på de snäva könsroller vi har (och i detta fall, kvinnorna också).
Och över sommaren kan ni antifeminister fundera på, vad är det egentligen ni vill? Att vi INTE ska ifrågasätta könsrollerna? Gå tillbaka till det som en gång var? Tror ni det skulle gynna pojkarna i skolan? De våldsutsatta männen? Att män och kvinnor blir jämställda i hemmen och på arbetsmarknaden gynnar BÅDA könen. Männen kommer närmare sina barn och riskerar inte att förlora kontakten eller vårdnaden om dem (en jämställd pappa har inte särskilt hög risk att förlora vårdnaden vid en skilsmässa, även om jag håller med om att kvinnor gynnas i vårdnadstvister - något jag INTE tycker är bra, eftersom jag är feminist). Männen slipper vara huvudförsörjare, slipper jobba ihjäl sig (det är ett tungt jobb att bära försörjningsbördan, varför inte dela på den?).
I stället för att bara hacka på feminister - jobba för er version av jämställdhet då! Vad gör ni för pojkarna som får sämre betyg i skolan? För männen som förlorar vårdnaden om sina barn? För männen som dör i förtid för att de jobbar ihjäl sig? Tror ni att de skulle må bättre om kvinnorna backade? Om kvinnorna gick tillbaka till hemmen? Och tog ännu mindre ansvar för försörjningen? Tog ännu mer ansvar för hem och barn? Om vi slutade ge våra barn hundra möjligheter att vara istället för bara två (pojke, flicka)? Tror ni det skulle gynna någon?
Till er alla: Trevlig sommar!
(Jag återkommer nog om någon vecka eller två när bloggabstinensen blir för svår.)
Så alla kära bloggläsare - jag hoppas att ni återkommer när jag gör det. Och alla antifeminister som försöker ta över bloggen med allt er hat och all er vilja att missförstå allt - jag återkommer till er också. Men det är för fint väder och jag har en för gullig och mysig familj för att slösa tid på er just nu.
Som lite läsning kan ni få det här. Ett exempel på hur män och pojkar förlorar på de snäva könsroller vi har (och i detta fall, kvinnorna också).
Och över sommaren kan ni antifeminister fundera på, vad är det egentligen ni vill? Att vi INTE ska ifrågasätta könsrollerna? Gå tillbaka till det som en gång var? Tror ni det skulle gynna pojkarna i skolan? De våldsutsatta männen? Att män och kvinnor blir jämställda i hemmen och på arbetsmarknaden gynnar BÅDA könen. Männen kommer närmare sina barn och riskerar inte att förlora kontakten eller vårdnaden om dem (en jämställd pappa har inte särskilt hög risk att förlora vårdnaden vid en skilsmässa, även om jag håller med om att kvinnor gynnas i vårdnadstvister - något jag INTE tycker är bra, eftersom jag är feminist). Männen slipper vara huvudförsörjare, slipper jobba ihjäl sig (det är ett tungt jobb att bära försörjningsbördan, varför inte dela på den?).
I stället för att bara hacka på feminister - jobba för er version av jämställdhet då! Vad gör ni för pojkarna som får sämre betyg i skolan? För männen som förlorar vårdnaden om sina barn? För männen som dör i förtid för att de jobbar ihjäl sig? Tror ni att de skulle må bättre om kvinnorna backade? Om kvinnorna gick tillbaka till hemmen? Och tog ännu mindre ansvar för försörjningen? Tog ännu mer ansvar för hem och barn? Om vi slutade ge våra barn hundra möjligheter att vara istället för bara två (pojke, flicka)? Tror ni det skulle gynna någon?
Till er alla: Trevlig sommar!
(Jag återkommer nog om någon vecka eller två när bloggabstinensen blir för svår.)
Inlägg
12 kommentarer:
Önskar dig en trevlig sommar också!!!
Jag är inte skeptisk till feminismen för att jag vill ha tillbaka gamla könsroller. Jag är skeptisk för att den bygga på en felaktig analys av förhållandet mellan könen och bara bidrar till att förvärra problemen. Jag är skeptisk för att feminismen saknar trovärdighet.
Jag har ingenting emot delat föräldraledighet. Jag har själv gått hemma ett år med mina barn. Men jag tycker inte att det har trovärdighet när den ena feministen säger att det är viktigt för barnen att få vara tillsammans med sin pappa, när den andra feministen kan gå in för insemination av lesbiska. Antingen är pappa viktig för alla barn oavsett mammas sexuella läggning eller också saknar han betydelse.
Jag misstänker därför att Rebecka har en annan agenda än att styrka mannens papparoll, nämligen att få gratis barnpassning så att hon kan realisera sig själv och göra karriär. Det förtjänar här att uppmärksammas att feministers krav om att pappa skall stanna hemma har sin utgångspunkt i önskan om lika lön. Det vill säga att pappa skall få gå hemma hos barnen för att mamma skall tjäna mer pengar så att mamma kan skita i pappa den dagen hon inte vill ha med honom att göra.
Jag tycker också att det är fräckt när man säger om hårt arbetande pappor att de inte tar ansvar för sina barn. Att släpa hem pengar är också att ta ansvar.
Sverige är ju ett av världens länder där människorna är som mest individualistiska. Om inte topp 1 så topp 5. Detta gör att (eller följer av, beroende på hur orsak-verkan förhåller sig) svenskar har värderingar och en verklighetsuppfattning som skiljer sig från de flesta andra länder. Därför skulle de vara intressant med en analys av hur denna individualism har präglat den svenska feminismen och på vilka sätt individualismen gynnar respektive missgynnar jämnställdheten.
Ha en riktigt skön ledighet Rebecka, jag fortsätter att följa bloggen med stort intresse när nya inlägg kommer
Jag tycker du utför ett strongt och värdefullt arbete, Rebecka! EN stor beundrare är jag! Glad sommar.
Bra skrivit Rebecka!
Ha en underbar seglats.
Tinni
Anonym: Du menar att den sexuella läggningen skulle ha betydelse för vilken som är viktigast för barnet. Och du menar att det är viktigt för mannen som tjänar mycket pengar att fortsätta jobba o dra in pengar. Jag tror inte Rebecka är ute efter gratis barnvakt. Är det fel att vi skulle tjäna lika mycket pengar, så att inte bara mamman är beroende av pappan i en eventuell konflikt????
Maria: Du har inte läst vad jag skrivit eller åtminstone inte förstådd.
Man är inte konsekvent i sin argumentation om man den ena stunden kan kämpa för att lesbiska kvinnor skall ha rätt till insemination för att den nästa stunden kräva att män skall gå hemma med sina barn för att det är så viktigt att pappan har kontakt med barnet. Det går inte logiskt ihop.
Jag tycker att pappa är viktig för barnet och att man skall införa obligatorisk pappaledighet, men då måste man samtidigt förbjuda lesbiska och ensamstående kvinnor att insemineras.
Annars har vi en dubbelmoral där kvinnor avhumaniserar män och bara förbrukar mannen allt efter hennes eget humör och inställning.
Jag ville påpeka att frågan om pappaledighet från början inte motiverades av barnets behov för sin pappa, utan av kvinnans behov för lika lön.
Jag har inget emot att kvinnor får lika lön. Faktum är att det inte skulle förbättra situationen särskilt mycket för kvinnor. Med högre lön kommer kvinnor inte att få så många resurser från män via välfärdsstaten och inte från mannen genom familjen.
Faktum är att jag tror att det kan vara en ekonomisk vinst för män att få lägre lön än kvinnor, därför att vi då kan bidra mindre till välfärden.
Därför har jag själv sagt upp mig från en högt avlönad högstatustjänst. Jag tittar nu på vad jag behöver för dagen och vägen och jobbar så mycket som behövs.
Därigenom minskar jag mitt stöd till ensamstående kvinnor och undergräver den ekonomi som kvinnor lever av.
Genialisk. Och jag mår mycket bättre. Har mycket mer ledigt.
Jag läste nyss den här artikeln, och upprördes en del:
http://www.telegraph.co.uk/family/7752644/Naughty-children-Blame-mothers-says-Oliver-James.html
Varför är det alltid mammornas fel? varför behöver inte barnen knyta an lika mycket till sin pappa? Varför vill man öka den redan så stora mamma-skulden? Man blir onekligen lite matt...
Glad sommar, återkom snart, din blogg är mycket tänkvärd och aktuell.
Jag finner det lite märkligt med alla kvinnohatare som försöker ta över i kommentarsfältet, men de tröttnar nog tids nog.
hej hej, vet att det är en familjeblogg, men om du är sugen över att reflektera lite över jämställdheten bland fritidsbåtarna vore det kul att läsa.
/nyss hemkommen från egen seglats
(för att göra en familjerelaterad reflektion- jag körde vår segelbåt från kaj, vi har utombordsmotor, en liten kille typ 4-5 kanske hand i hand med sin mamma pekar och ropar, titta mamma, det är HON som kör motorn. lite roligt men också en påminnelse över hur tidigt könsroller kan få fäste...)
Jag tycker att det är en mycket bra lösning att antingen mamman eller pappan är hemma heltid med barnen. Så att barnen kan få en bättre uppfostran och att hemmet är i ordning. Såklart båda partners ska hjälpa till när de båda är hemma men tycker ändå att en ska jobba och en är hemma.
Själv är jag svensk ung kvinna och ser inget fel i att vara heltidsmamma/hemmafru, det är tvärtom någonting jag vill vara. Jag vill inte arbeta och är lycklig över att det är min man som tar hand om ekonomin.
Det är ganska svårt i sverige eller i de flesta länder att klara sig på en lön nu för tiden om man vill ha lyx, ekologiska varor, dyra datorer,stor tv och senaste mobiler, nya kläder varje månad osv.
Och det är just det som är problemet, att folk bara vill ha och ha och ha! Aldrig blir de nöjda och det är anledningen till att de vill ha egna pengar.
Samhället handlar bara om pengar och såkallad "självständighet". Man fokuserar mer på att få jobba, egna pengar än att verkligen ta hand om familjen och sig själva. Vilket är viktigast?
Varför kan man inte ta det lite lugnt och sluta se tex mannens lön som bara hans - varför kan man inte se mannens(eller kvinnans) lön som familjens tillgångar? Varför ska allting vara "Ditt" och "Mitt", snålt där ingenting är gemensamt.
Alla har olika drömmar och mål i livet. Jag vill vara hemmamamma om jag får barn för jag vill vara där hela tiden och inte låta tv eller opålitliga människor uppfostra mina barn. Och jag vill inte heller komma hem trött efter jobbet samtidigt som min man kommer trött hem och mina barn kommer hem från fritids eller gatan med resultatet att det inte finns någon mat färdig och det kanske är stökigt från gårdagen vilket skapar irritation.
Säger inte att alla par där båda arbetar heltid har det på det viset. Men det är ett stressmoment och någonting jag vill klara mig utan. ^^
//Amanda
Skicka en kommentar