Ja, jag håller med. Det handlar om makt och vanmakt. Känner att jag måste förtydliga här. Männen slår för att de kan. Men visst slår de ur vanmakt också! När allt annat man försökt inte tycks fungera, så slår man. Precis som när föräldrar slår små barn (många mammor). Det handlar också om vanmakt. Inte vill föräldrarna slå, de känner en vanmakt och så tar de till det sista, och slår. MEN och detta är superviktigt. De slår i vanmakt, men för att de har makten att slå. Det finns ett sista halmstrå (i deras hjärna) att få barnen att lyda, göra som de säger - de använder sin fysiska styrka för att dominera de små. Och precis så är det med mäns våld mot kvinnor också. Och också när män använder våld mot andra män, eller när kvinnor slår andra kvinnor. Man slår utifrån vanmakt, men man har makten att faktiskt ta till våld mot den andre, den man känner vanmakt inför.
Som liten kvinna skulle jag aldrig kunna ta till våld mot min man. Hur mycket vanmakt jag än känner. Och som liten och kort har jag alltid känt detta, att jag är underlägsen fysiskt. Jag har varit rädd för större personer, oftast män. Och jag har hittat strategier för att klara det. Det hör till min verklighet. På samma sätt som det säkert gör för många barn på skolan där det finns större barn (som det faktiskt finns en anledning att vara rädd för). De flesta har nog känt det ibland. Den där rädslan. Och känslan av att vara fysiskt svagare. Jag tror att det är en av förklaringarna till varför så många kvinnor är rädda för att vara ute på kvällar/nätter. Och inte män. För även om män drabbas av mäns våld betydligt oftare, så känner de sig inte fysiskt svagare.
Makt och vanmakt hör ihop. Det är två sidor av samma mynt. Jag vill verkligen förtydliga detta, för antifeminister läser en feminist som djävulen läser Bibeln. Det spelar ingen roll hur många gånger jag skriver att det inte finns en kollektiv skuld bara för att du är man, att jag inte tror att män är svin av naturen - det är det de läser in ändå. När jag (och många feminister med mig) skriver att män slår för att de har makt, så betyder inte det att de inte kan känna vanmakt! Kvinnor gör också fruktansvärda saker när de känner vanmakt. Eller - människor gör fruktansvärda saker när de känner vanmakt. Som jag tidigare har sagt så tror jag inte på onda män och goda kvinnor. Jag tror på människor. Kvinnor använder barnen till exempel, och säkert betydligt oftare än vad män gör. Eftersom kvinnor har större rätt (vilket jag tycker är fel) till barnen i vårt samhälle och anses vara den viktigare föräldern, har de större makt över barnen. Och använder den makten. Möjligen ur vanmakt, men lik förbannat, de har makten och använder den. Och precis som att alla män inte slår, bara ett fåtal, så är det bara ett fåtal av kvinnorna som använder sin makt över barnen mot männen.
Det enda sättet att komma till rätta med denna onda spiral av makt och vanmakt är att jämna ut - ge båda lika mycket makt. Det är vad jag tror på. Och vad är det om inte jämställdhet?
Det finns massor av studier som visar att ojämlikhet skadar. Stora klyftor i ett samhälle skadar. Orättvisor skadar. Det enda som hjälper är att försöka jämna ut klyftorna, skillnaderna, orättvisorna.
Jag läser just nu en väldigt intressant bok som heter Jämlikhetsanden - därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen. Ni har säkert hört talas om den, det är en storsäljande succé hela världen över.
I boken driver forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett tesen genom en mängd olika forskningsstudier att ojämställdhet i sig är skadligt för ett samhälle. Ju större klyftor, ju fler orättvisor, destor mer destruktivt samhälle. Och inte bara destruktivt för de fattiga, eller de orättvist behandlade i det samhället - utan alla! Alla tjänar alltså på jämställdhet. Det spelar betydligt mindre roll vad den lägsta nivån är i ett samhälle. Det är klyftorna/ojämställdheten i sig som är skadlig. Budskapet är att samhället kan bli bättre för alla om politiken inriktas på att minska ojämlikheten.
Dessutom finns det andra studier som visar att ju mer närvarande papporna är i barnens liv - desto fredligare samhälle. Känns självklart, men är det tydligen inte.
Jag tror alltså INTE på att abortera pojkfoster, ta bort kvinnorna från konkurrensen i arbetslivet för att det skadar männens manlighet och driv eller på att bara acceptera att män biologiskt är mer våldsamma - dessa konstateranden/förslag brukar läggas fram av antifeminister (ni kan se exempel på dessa i kommentarsfälten till förra inlägget). Och så anklagar man feminister för att hata män, haha, det är nästan skrattretande!
Nej, i stället ska man sträva efter ett så jämställt samhälle som möjligt. Där kvinnor har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden som män och där män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i hemmen och med barnen. Då tror jag inte vi kommer se lika mycket vanmakt och missbruk av makt.
Vi kommer aldrig att bli helt jämlika, men samhällets strävan måste vara att jämna ut orättvisorna. Och minska makten/vanmakten. Vad är alternativet?
Ps. Läs mer om boken här!
Inlägg
32 kommentarer:
Som sann feminist glömmer du helt av, eller förnekar, att kvinnor slår sina män i minst lika hög grad.
Men lättare o säga att män slår för att de är män, de är ju män.
Tragiska feminist.
Jo, visst finns det kvinnor som slår män! Absolut! Men förnekar du att vi har ett problem i samhället med män som begår våldsbrott? Eller har du inte sett det sambandet? Att de allra flesta som begår våldsbrott och mord är män? Vad tycker du vi ska göra åt det?
Bra skrivet! Boken är jättebra, tycker jag med -man blir glad av den. Vem som slår vem -om slagen blir utom impulskontroll kommer fysiskt överlägsen vinna, det är det otäcka systemet, vilket nog gör att många fysiskt underlägsna avstår från att stå på sig i argumentation, om de är rädda för att det ska övergå i fysiskt våld. Som fysiskt större kan jag lätt tex stävja ett barns raseri genom att hålla fast, om det skulle behövas.(Men helst endast om det riskerar skada sig självt) Det skulle jag aldrig kunna göra med en vuxen man. Personligen känner jag igen en viss "rädsla" för riktigt stora starka män om de dessutom är lite lätt "macho" i attityden. Jag attraheras sällan av sådana män -jag tror en slags djupt underliggande rädsla också spelar in i det faktiskt. Jag känner mig helt enkelt tryggare med män som inte har så mycket fysisk råstyrka/machoattityd, och därmed lyckligare. Absurdt att det är så, men så är det.
Så du förnekar och vägrar att inse att kvinnors våld är ett problem? Undersökningar ifrån usa visar på att det är oftast kvinnor som slår första slaget, och att männens slag oftast är svar på dessa. Också att det många gånger är båda som slår i ett förhållande. Den svaga kvinnan som bara blir slagen är en myt.
Det är sant att det är främst män som begår brott, men det är också främst män som råkar ut för detta våld.
Det är också sant att de flesta som begår brott kommer ifrån vissa grupper i samhället, samhället har alltså misslyckats att hjälpa dessa män, då samhället främst hjälper kvinnor.
Det är också sant att dessa kriminella oftast saknar en pappa eller annan fadersgestalt, rimmar väldigt dåligt när feminister vill ha bort pappor ur barns liv.
Det är också sant att samhället oftast försöker ursäkta kvinnors brott eller helt ignorera och blunda för det.
Det är också sant att kvinnor som begår brott får ett mycket lägre straff.
Men nej, sådant vill inte feminister bry sig om. Det är ju män som råkar illa ut, ni skiter i dem.
Och vilka feminister menar du då? Åh, vad jag är trött på den här typen av resonemang! Så du menar alltså att vi har ett problem med våldsamma kvinnor i vårt samhälle i Sverige och i världen! Jag SKREV i mitt inlägg att män drabbas av våldet också! I allra högsta grad, även mer än vad kvinnorna gör. Men det är fortfarande till största delen män som är förövare! Och ja, jag är helt med på att människor, både män och kvinnor, ofta vill försöka hitta ursäkter/orsaker för att förklara varför kvinnor begår brott! Det finns inga feminister som menar att det bara är kvinnor som är offer för könsrollerna. Män är det i lika hög grad! Män förlorar väldigt mycket! De dör tidigare, de förlorar oftare vårdnaden och kontakten med barnen, de döms hårdare i våra domstolar, de blir oftare kriminella, missbrukare, begår oftare självmord, förlorar i skolan... ja, det finns hur många områden som helst där männen förlorar! Och jag som har både söner och döttrar är just därför så idog feminist. Jag vill frigöra både män och kvinnor från de förväntade könsrollerna. Och den jag är mer orolig för är min son, inte mina döttrar. Så håll du tillbaka med alla dina fördomar om feminister. Och ta och för en gångs skull LÄS och LYSSNA på vad de faktiskt säger!
Att abortera pojkfostra handlar inte om att hata män, utan att se till att det inte blir så många överflödiga män så att de som föds faktiskt får ett bra liv.
Vem vet - om få är kanske det blir möjligt att se till att minska antalet pojkar redan vid befruktningen.
Jag håller med dig i det mesta du skriver i det här ämnet, utom när det gäller själva lösningen.
Som du själv skriver så kan vi aldrig uppnå total jämställdhet i den meningen att vi alla får exakt samma förutsättningar. Kvinnor är fysiskt svagare än män till exempel, det är kvinnor som är gravida, föder barn och ammar.
Såvida mänskligheten inte muterar kommer männen ha makt genom sin storlek och styrka, och kvinnorna kommer ha makt över åtminstone de ofödda barnen, i och med att de bär dem i sina kroppar. Personligen tror jag att män och kvinnor statistiskt sett är biologiskt olika även i hjärnan, vilket dock är ointressant på en individnivå där det kan se helt annorlunda ut.
Jag tror på att alla ska ha samma förutsättningar och möjligheter formellt sett. Alla ska kunna välja det liv de vill så länge man inte skadar någon annan. Men för mig är det inte ett självändamål att alla statisktiska skillnader mellan män och kvinnor måste utplånas. Det kommer aldrig att gå ens om man vill det! Jämställdhetsarbete för mig innebär att vi måste lära oss att hysa samma respekt för alla människor-även för våra olikheter. Jag delar din uppfattning att män som grupp utövar våld mot kvinnor som grupp. Men för mig är lösningen inte en tvångsdelning av föräldraförsäkringen, eller att alla skillnader mellan män och kvinnor måste försvinna-vi måste i stället ha en attitydförändring som säger att det aldrig är okej att slå eller förtrycka-varken en jämlik eller ojämlik, mäktig eller vanmäktig.
Du jämför ju med vuxnas våld mot barn. Ingen skulle komma på tanken att lösningen är att vuxna och barn måste bli likadana i alla avseenden. Vi har i stället en kompromisslös hållning där-aldrig slå oavsett anledning. Punkt.
Jag har flera gånger läst/hört mediala feminister likt dig själv med beklagande säga att ni kämpar för jämställdhet för båda könen men att ni sedan blir orättvist kategoriserade som "manshatare" av oförstående "antifeminister"?
Men jag tror faktiskt att du missar orsaken till att det är så. Det har inte så mycket med er själva att göra. Det har att göra med vilka ni associeras med. Jag betvivlar inte att du som person faktiskt vill uppnå "jämställdhet". Detsamma är säkert också fallet för många andra som också använder begreppet feminist, även om jag sällan delar de förslag på lösningar som ni lägger fram.
Men problemet är ju ett annat. Det är den mediala och politiska framtoning som feminismen fått och det sätt på vilket rörelsen kanaliserat sitt engagmang.
För att ta ett konkret exempel. Vänsterpartiet kallar sig feministiskt och säger sig ha det som en av sina grundpelare. I detta partis fall betyder feminism "minst 50% kvinnor" i olika styrelser (100% kvinnor är jämställt, 51% män däremot ojämställt), sveriges minst jämställda riksdagsgrupp (stor majoritet kvinnor), nej till delade barnbidrag och motstånd mot att satsa pengar på att utreda varför killar presterar sämre än tjejer i skolan.
När gick någon av er "kämpar-för-båda-könen-feminister" senast ut och brännmärkte vänsterpartiets jämställdhetssyn? Har aldrig hört något sådant. Har däremot hört t om "liberala feminister" inom media uttrycka uppskattning för att vänsterpartiet sätter jämställdhet högt, och Gudrun Schyman brukar ju feminister i de flesta läger närmast tillbe, trots att hennes parti var Sveriges allra minst jämställda, och närmast kliniskt fritt på män.
Man kan ta flera exempel. I dagens tidningar rapporteras åter om att yngre killar har sämre betyg och betydligt lägre intagning till högskolan än tjejer. Ett antal prestigeutbildningar är på väg att bli kvinnoreservat. Man kan spekulera om orsaker till detta men jag har två reflektioner kring själva rapporteringen kring frågan i media.
1. Resultatet rapporteras kyligt rakt på sak utan utvikningar, analyser eller kommentarer.
Eventuellt någon triumferande rubrik om att "tjejerna tar över".
2. Om det varit tvärtom hade ett antal politiker försökt göra karriär på frågan, gjort den till sin "hjärtefråga", det hade gjort ideliga debattprogram och statliga utredningar, tidningarna hade skapat statistik kring könsförelningen på topputbildningarna och mätt procentsatserna löpande. Jämför med hur tidningar som VA eller E24 med närmast decimalprecision mäter hur många procent män respektive kvinnor som sitter i olika bolagsstyrelser. Och hur politiker försöker göra karriär på denna statistik-fråga.
Alltså. Intresset hos media och politiker skiljer sig åt avsevärt för "jämställdhetsfrågan" beroende på om det är kvinnor eller män som sitter i den "underordnade" positionen.
Så slutligen (ursäkta den långa tredelade posten). Vad skulle ärligt menande "kämpar-för-båda-könen-feminister" behöva göra för att vinna förtroende för sin sak hos fler män och minska antalet som ser dem som "extremister" eller "manshatare". Jag har pekat på två saker.
1. Bryt banden helt och hållet till rörelser\politiker som uppenbart inte är intresserade av jämställdhet (se exemplet vänsterpartiet ovan). Sluta gärna även försvara diverse knasiga förslag (t ex Schymans mansskatt) som "försök att väcka debatt".
I klartext. Bryt med radikalfeministerna.
2. Många av de aktuella feministerna har en medial position. Använd gärna denna för att i praktiken se till att frågor som t ex killars sämre betyg i skolan behandlas med samma "allvarlighetsgrad" som motsvarande frågor (t ex styrelsefördelning) där kvinnor är i minoritet. Svenska politiker är extremt känsliga för mediala agendor och skulle lätt anpassa sig i motsvarande grad. Det är hos media som bollen ligger.
Jag lovar. Många feministkritiska män (och kvinnor) som i grunden är positiva till jämställdhet skulle sluta associera er med extrema manshatare.
"Så du menar alltså att vi har ett problem med våldsamma kvinnor i vårt samhälle i Sverige och i världen!"
Ja, eller du kanske inte tycker att allt våld är ett problem och att nått borde göras åt det?
"Jag SKREV i mitt inlägg att män drabbas av våldet också!"
Halft. Du skrev om mäns våld mot kvinnor, mäns våld mot män och kvinnors våld mot kvinnor.
Men du nämnde inget om kvinnors våld mot män.
"Men det är fortfarande till största delen män som är förövare!"
Och det är fortfarande till största delen män som är offren.
Nu är det så att feministerna vill ha kvar de manliga könsroller som gynnar kvinnor, och ta bort dem som hindrar kvinnor. Det handlar aldrig om roller som är till ett problem för männen.
Om du vill ha ett jämställt samhälle där alla har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter är du helt enkelt inte feminist.
Jag läser klart och tydligt vad feministerna säger och gör. Det är rent manshat. Byter man ut man mot tillexempel jude eller något annat så ser man klart och tydligt hur rasfientliga dessa personer är. Vissa texter är värre än vad hitler någonsin hade kunnat spy ut.
zeb: Det finns inga radikala, rabiata feminister, då de är feminismen. Det är normen.
Feminism är inte jämställdhet, det är idag den direkta motpolen till jämställdhet.
Om en 'feminist' som vill ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla oavsett kön inte vill bli sammankopplad med manshatarna är det helt enkelt tid till o släppa feministtitelt.
Jag är utan tvekan man men har aldrig förstått rädslan för feminismen. Jag tycker feminismen behövs, jag tycker jämställdheten behövs och jag tycker misshandel är ett brott.
Jag håller med dig på varenda punkt och jag tror inte för en sekund att feminister är manshatare eller kategoriserar alla män som våldsverkare.
Jag tror att feminismen behövs för att balansera den manliga normen som samhällsstrukturen ännu så länge bygger på. Det visar inte minst kommentarerna som påstår att feministerna bara vill ta över det "manliga".
Jämställdhet och likvärdiga livsvillkor för alla måste väl ändå vara målet.
Bra skrivet.
En annan grej som feministerna har "glömt" ! VARJE MAN GER 1 000 000 kr till VARJE KVINNA !!!!!!!! I sverige.
Och om du "Skriet från kärnfamiljen" har det minsta lilla Jämlikhetsagenda och inte bra manshat så borde ett par av dina bloggposter handla om just detta.....Länk:http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0801_2005K03_TI_06_A05ST0503
Tupp!
Länken igen:
www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0801_2005K03_TI_06_A05ST0503
o igen:
http://www.scb.se/
statistik/_publikationer/
BE0801_2005K03_TI_06_A05ST0503
får klistra ihop den själv...
Det var då själva Fa...:
_A05ST0503.pdf Det skall vara .pdf i slutet.
//T
"För även om män drabbas av mäns våld betydligt oftare, så känner de sig inte fysiskt svagare."
De män som blir slagna av män som är starkare än dem själva kan jag lova känner sig fysiskt svagare.
Vidare skulle jag tippa på att de män som väger runt 60-70 kg känner sig fysiskt svagare än de män som väger 90-100 kg.
"Männen slår för att de kan."
Det är förstås andra fysiologiska och psykologiska orsaker bakom. Det finns oändligt med bevis för att människor inte gör saker bara för att det kan. Det mest vi kan göra avstår vi ifrån att göra.
Det är ju en fördel att män i stigande omfattning inte utbildar sig. Därmed kan man hoppas på att mäns löner minskar. Då behöver män inte att bidra så mycket till kvinnor över skatten.
Jag tror faktiskt att män har insett att de kan leva ett bra liv utan att bli huvudförsörjare. Om man inte skall försörja en familj kan man klara sig med mindre prestigefylld utbildning och lägre lön.
Låt kvinnorna ta över. De kommer att slita ihjäl sig.
Det är inte så att män inte vill utbilda sig. Det är så att de inte kan.
I skolan får de lägre betyg, trots att de presterar bättre än tjejerna, ren betygsdiskriminering. Om de tar sig in på högre utbildning så pressas de i en mansfientlig värld till att hoppa av, mobbning.
Och sedan kommer mannen alltid att ha försörjningsansvaret, den delen vill feministerna ha kvar. Men kvinnor vill inte ha män som tjänar mindre än dem själva, speciellt inte arbetslösa sådana.
Wow, tänk att antifeminister aldrig kan lära sig att:
1: läsa
2: lyssna
3: förstå
någonting över huvud taget.
Våld över huvud taget är så klart ett problem. Därom är nog alla överens. Kvinnors våld mot män inte undantaget. MEN mäns våld mot kvinnor, barn och andra män är ett världsomspännande och livsfarligt samhällsproblem. DEt finns en skillnad där, och det är det vi måste fokusera på.
Tack för att du skriver!
Du vill alltså att vi ska skita i de som dödas av kvinnors våld varje år, det är ju ändå fler män som dödar. Orka bry sig om kvinnors våld då.
20% av de som dödas i samband med partnervåld är män som dödas av kvinnor. Sedan får du ta och räkna in ett mörkertal då kvinnor oftare dödar med mordbrand, droger eller så säger de helt enkelt att de gjorde det i självförsvar, många gånger med 'våldtäkt' i bilden.
Och sen alla de självmord som den psykologiska misshandeln resulterar i, i vilken kvinnor är mästare att krossa människor, inte bara män.
All denna misshandel slår dubbelt mot män då de enligt samhället inte existerar eller tas på allvar. 'Äh, va en man, du ska tåla lite stryk.' får de höra när de söker hjälp eller försöker att anmäla hos polisen. Det finns inte en endaste mansjour som hjälper utsatta män.
Och när det gäller misshandel av barn så är mammorna överrepresenterade.
Tydligen är det en skillnad på kvinnors och mäns våld. Vem var det nu som inte kunde läsa, lyssna och förstå?
Som sagt ... Kan inte ens läsa innantill ...
är det ens möjligt at skriva utan att kunna läsa.
Som sagt. Män är tydligen inte värda ett skit för dessa manshatarfeminister, dagens nazister, fy fan.
Someone, du verkar verkligen leva i en annan värld än vad vi andra gör. Hjälp vilken offermentalitet. Och nej, det är inte så att betyg sätts efter kön utan efter prestation, däremot behöver vi definitivt fundera över vad det är som gör att flickor generellt presterar bättre än pojkar.
Håller med Andreas, allt våld är förkastligt, men det går inte att komma ifrån att män är överrepresentera. Håller också med Zeb om att jämställdhet ska innebära just jämställdhet, inte att kvinnor ska ha mer än 50%.
Tack Rebecka för ett bra inlägg.
Nu är det bevisat flertalet gånger om att killar betygsdiskrimineras.
Killar får bättre betyg än tjejer, men när betygen sätts får de lägre än vad de presterat, och tjejerna får högre än vad de presterat.
I internationella undersökningar klår pojkar också tjejerna betygsmässigt. Men när man tar in en lärare i bilden(oftast kvinnlig) men fördomar om att pojkar är bråkiga och tjejer förtryckta i samhället så får tjejerna högre...
Och det görs INGET mot att motverka denna diskriminering.
Istället, på de skolor när pojkar faktiskt får bättre betyg så talar man om att man ska göra saker åt det, för något måste vara fel, tjejer är ju bättre och viktigare.
Men kvinnor är överrepresenterade när det gäller psykologiskt våld, våld mot barn. Och i amerikanska undersökningar är det kvinnan som oftast slår först.
När ska ni blunda för verkligheten? Med åsikter kommer ni inte långt i världen, läs lite fakta.
Nej, män slår inte för att de kan, det är en feministisk nidbild.
Det är rätt talande att du tar med allt utom kvinnors våld mot män, vilket enligt seriösa undersökningar i andra länder är minst lika vanligt förekommande.
Sen borde väl ditt resonemang innebära att kvinnor slår för att de har makt, eller hur?
Dessutom borde du reflektera över vad som är makt; inbegriper du relationsmakt, sexuell makt, reproduktionsmakt, social makt, mm i bilden?
Det är rätt talande att en feminist skriver om att pappor är viktiga för barnen. Detta brukar stanna vid att pappor är viktiga så länge mamman vill ha honom kvar i bilden, annars är pappor inte längre viktiga. Det är intensiv lobbying från feminister som står bakom den senaste lagändringen avseende vårdnad som satte pappor i en ännu sämre situation än innan.
Istället för att fokusera på faktiska orättvisor som existerar idag så fokuserar ni på fantasifoster. Ni skiter fullständigt i att män är diskriminerade i lagen, att män diskrimineras vid tillämpning av lagen samt att män diskrimineras av myndigheter.
Men jag måste ställa en fråga till dig: tror du på könsmaktordningen? Om ja, så är du radikalfeminist.
Someone: "Killar får bättre betyg än tjejer, men när betygen sätts får de lägre än vad de presterat, och tjejerna får högre än vad de presterat."
Nu förstår jag inte vad du menar?
Dr Kejs: Tycker du att kvinnor och män är lika mycket värda och därmed ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter? Då är du feminist.
På nationella prov och liknande får killar högre betyg än tjejer. Men när betygen sätts får killarna i regel lägre betyg än vad de presterat, och tjejerna får i regel högre betyg än vad de presterat.
Killar får även högre betyg än tjejer när man kollar på internationella studier.
"Dr Kejs: Tycker du att kvinnor och män är lika mycket värda och därmed ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter? Då är du feminist."
Nej, om han tycker det så är han för jämställdhet.
Feminister vill ha rättigheter och möjligheter för kvinnor, men inga skyldigheter, dem ska männen ha, o de ska inte ha några möjligheter eller rättigheter.
Feminism är det poläramotsatsen till jämställdhet
Lilla O. Bra då att du inte delar vänsterpartiets, feministiskt initiativs och delar av socialdemokraternas (t ex s-studenters) definition av feminism. Den bygger på att kvinnor måste vara i majoritet för att t ex politiken har en nedärvd "manlig struktur" som den här majoriteten är tänkt att bryta. Jämställdhetsintreserade i allmänhet (och män i synnerhet) gör alltså klokt i att avstå från rödgröna blocket tills deras jämställdhetspolitik nyktrat till avsevärt.
Angående pojkars underläge i skolan så hade ju undersökningar, utredningar och mediala statistiskuppföljningar redan varit igång sedan flera år om det varit tvärtom, dvs att tjejerna halkat efter. Det hade heller inte gjorts några triumferande mediareportage av typen "tjejerna tar över" utan snarare offer-reportage av typen "killarna gynnas på tjejernas bekostnad". Det ser jag som fullständigt självklart med tanke på den inriktning som svensk media har.
Innan det går att säga att svensk feminism (eller ens svensk "jämställdhetspolitik" )verkligen handlar om äkta jämställdhet så måste den här mediala snedrapporteringen bekämpas. Tyvärr tycks de mediala feministerna tiga still i just denna fråga. Lite märkligt med tanke på det intresse man tycks ha för t ex börsbolagsstyrelser, som i sig är en betydligt mer abstrakt och symbolisk fråga, och som dessutom rör betydligt färre människor.
"Kämpar-för-båda-könen-feministerna" är alltid märkligt tysta i frågor som rör män. Eller så hänvisar dom till att man är för "delad föräldraförsäkring". Det handlar faktiskt i stor utsträckning om vilka debatter man väljer att ta.
"Angående pojkars underläge i skolan så hade ju undersökningar, utredningar och mediala statistiskuppföljningar redan varit igång sedan flera år om det varit tvärtom, dvs att tjejerna halkat efter. Det hade heller inte gjorts några triumferande mediareportage av typen "tjejerna tar över" utan snarare offer-reportage av typen "killarna gynnas på tjejernas bekostnad". Det ser jag som fullständigt självklart med tanke på den inriktning som svensk media har."
Så har det redan skrivits flera gånger om.
I en skola hade pojkarna högre betyg en tjejerna, de fick statliga bidrag för att ta reda på varför och fixa till det. När man mailade rektorn och frågade varför man skulle fixa till något sådant så fick man rabiatfeministisk skit tillbaka.
Sedan var regeringen oroad av att det gjordes studier på pojkars skolgång för att det kunde flytta fokus ifrån flickors och visa på verkligheten av betygsdiskrimineringen. Majoriteten av studierna är på flickor.
Sedan har vi det där med högskoleproven, gång på gång hör vi att tjejer har problem med det och att det måste göras om, men när görs något om för att gynna killar?
osv osv
Skicka en kommentar