SEMESTER!

Ja, kära trogna och tillfälliga läsare! Nu är det dags för mig att åka på semester. Eftersom jag är utomlands i drygt tre veckor vet jag inte om jag kommer att kunna koppla upp mig. Men jag ska försöka!

Hoppas att ni inte ger upp och glömmer bort den här bloggen bara för att det blir lite tystare än vanligt. I slutet av juli är jag tillbaka i full styrka och säkert med ny energi!

Om inte förr, så ses vi då!

Och så länge kan ni läsa min krönika som kommer i VLT på måndag. Men eftersom de inte längre lägger ut mina krönikor på sin hemsida så lägger jag ut den här. Nu.

Kram, kram,

Rebecka.

Ett riktigt ångestämne: Pensionen...

(Berätta gärna om ni har tankar kring pensionen eller om ni har någon kreativ lösning för pensionen!)

Här är krönikan:

När man jobbar på en tidning för 50+ (M-magasin) får man dagligen läsa brev från kvinnor med knaper ekonomi. Som har tagit huvudansvaret för barn och hem hela livet, som jobbat deltid eller varit hemma när barnen var små, som betalat för dagligvarorna medan männen köpt huset, båten och sommarstället. Som blir lämnade av sina män, som lämnar sina män eller som vill, men inte har råd att lämna sina män.

För det är vid skilsmässorna orättvisorna blir så hjärtskärande tydliga.

En kvinna skrev nyligen om hur precis hade tänkt trappa ner på jobbet och hur hon såg fram emot guldkantstillvaron som pensionär om några år tillsammans med maken. Då skulle de resa, njuta av lantstället de jobbat så mycket med, umgås och ha det bra. Men han dumpade henne för en betydligt yngre kvinna. Efter 27 år. Istället för guldkant och lugnare tempo fick hon flytta till en liten lägenhet, sälja landet och trappa upp på jobbet för att försöka hinna höja sin skrala pension.

Det gäller inte oss, säger ni 30+småbarnsmammor.

Men tyvärr, det gör det.

När jag tittar mig omkring och läser statistiken ser jag mängder av framtida kvinnliga fattigpensionärer. Bland de som inte hunnit jobba ihop så mycket pension. De lågutbildade, de lågavlönade, de med ofrivilliga deltider. Men även de välutbildade. De duktiga flickorna som pluggat på universitetet i många år. Det gäller alla mammor som får flera barn och som är hemma länge med varje (de är ju bara små nu), som går ner på deltid (de är ju bara små nu), som tar 60 procent av vabben (vi förlorar ju så mycket på att han är hemma), som förlänger sommarsemestern med garantidagar (för de är ju bara små nu), som inte pensionsparar privat utan istället unnar sig en resa till något varmt land. Som är projektanställda, vikarier eller frilans (de passar ju så bra med eget företag när barnen är små). Som ska konkurrera på arbetsmarknaden med männen som varit där på heltid sedan de var 23, utan avbrott för föräldraledighet och med få vabbdagar och vid det här laget rejält hög lön.

Lilla mamma, vågar du kika i det där oranga kuvertet? Vågar du jämföra ditt och hans pensionsbesked? Vågar du se statistiken i vitöga och tänka tanken att just ert förhållande kanske inte räcker livet ut?

Som Danmarks smartaste kvinna, Hanne-Vibeke Holst, brukar säga: ”Kvinnors frihet ligger i plånboken i bakfickan. Den som inte har några pengar har ingen makt.”

Skaffa dig makt över ditt framtida liv. Se om ditt hus, lilla mamma!