torsdag 2 april 2009

Varför så många prestationsprinsessor?


Mammor känner skuld, pappor inte. Kvinnor överpresterar på jobbet och tycker ändå inte att de har rätt att kräva högre lön. Flickor presterar mycket, mycket bättre i skolorna, 65 procent av alla på universitetet är i dag kvinnor...

Ja, varför finns det så många fler prestationsprinsessor än prestationsprinsar? Ann Söderlund tror sig veta svaret.

"Killar får tidigt lära sig, och utvecklar sen talangen hela livet, att dom duger som dom är. Att hur jävla dåliga dom än är, hur som än beter sig mot fruar och barn och omvärlden så är dom bra. Tänk och gå genom livet med den konstiga, uppblåsta självbilden, det kan fasen inte vara lätt. Alla mammor och pappor har ett ansvar att se sina söner och döttrar på samma sätt, begära samma saker. Och vissa mammor måste sluta att vara så besatta av sina söner, det är som att dom från tre års ålder ska infria alla löften som pappan inte klarade av att leva upp till. Småpåvarna finns överallt och det skapar ännu fler prestationsprinsessor med ångest och ont i magen. Sjukskrivningarna och ohälsan för unga kvinnor ökar lavinartat, jag må verkligen illa i hjärtat över det."

Jag är en riktigt sjuk prestationsprinsessa, jag får jobba med mig själv hela tiden... Men jag känner Ann lite grann och hon är en sann förebild. Hon är verkligen ingen prestationsprinsessa! Hon är bara... skön!

Läs hela hennes inlägg här!

2 kommentarer:

Laura Lorentz sa...

Host Host! Jag vet precis vad du menar. Jag är i en enorm minoritet på mitt jobb. Spelar ingen roll hur eller vad jag presterar. Som i dag till exempel. Det körde i hop sig med gitarrlektioner och storebror och utgång med jobbet. Vem fick ta tag i det hela? Jag, naturligtvis. Och som det knorrades på jobbet när jag gick typ en timme tidigare.
Come on girls. Keep up the good woork!

Anonym sa...

Ja, jag vet hur det känns, Laura. Nästa gång är det din tur, då får din man ta gitarrlektionen och du gå ut med jobbet. Lova det!