tisdag 1 mars 2011

I dag slog Axel mig

Här ett tänkvärt blogginlägg om hur vi "accepterar pojkars våld mot flickor som ett uttryck för klumpig kommunikation". Skrivet av Marie Tomicic som skrev Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2:

- Idag slog Axel mig.

- Vad menar du?

- Han slog mig på rasten.

- Men varför gjorde han det?

- Jag vet inte. Fröken sa att det var för att han var kär i mig.

En av de viktigaste genusfällorna handlar om hur vi vuxna accepterar pojkars våld mot flickor som ett uttryck för klumpig kommunikation. Vuxna ursäktar: ”Man vet ju hur pojkar är” och tillåter därmed att andra barns gränser och rättigheter överskrids. Ofta sägs detta med ett leende. Men vad säger det om vår tilltro till pojkars förmåga? Och inser vi att vi kommunicerar att det är ok att inte respektera andra människors, och framförallt flickors gränser? Och hur kan vi överhuvudtaget sätta likhetstecken mellan våld och kärlek?

Och när man läser detta så är det ju inte så konstigt att det blir som det blir senare (då och då). Så här fortsätter Marie lite senare i inlägget:

"Det som utspelar sig på förskolans lilla gård fortsätter dock i det stora livet. Det ser vi nu. En 14-årig flicka, känslomässigt sent utvecklad, rymmer från sitt familjehem. En man på 18 år träffar på henne där hon går runt i ett centrum. Mannen och en kompis har sen sex med henne på en toalett. De använder henne, liksom de skulle använda toaletten de är på. Med undantaget att de inte spolar emellan. Därefter körs flickan till en annan man, denna 35 år, i vars lägenhet flera män har sex med henne. Sen körs hon vidare till ytterligare en lägenhet där flera män har sex med henne och så tillbaka till 35-åringens hem där han har sex med henne mot att hon får sova över. Hon förs dagen efter till sjukhuset med skador i underlivet.

Det alla frågar sig är: Vad är det för fel på de här männen? Sammanlagt nio män är inblandade. Nio män! Ingen av dem försökte ta hand om flickan, ingen försökte vara snäll och ta henne därifrån. De tog vad de ville ha. Inför varandra. Med en ensam flicka. Men frågan som också måste ställas är: Vad är det för fel på vårt samhälle? För 2007 anmäldes nästan 5000 våldtäkter, majoriteten av dem begångna i det egna hemmet eller hos en bekant. Det är inte några få män det här handlar om, det är ett systemfel."

Jag har också funderat mycket på den här 14-åriga flickan. Det spelar ju egentligen ingen roll om hon var med på det, eller sa att hon var med på det, eller tog betalt. Borde inte någon av männen reagerat: "Vad är det egentligen vi håller på med?" Och vad är det som gör att nio män tycker att det överhuvudtaget tycker att det är attraktivt att ligga med en lätt förståndshandikappad 14-årig flicka i utbyte mot pengar, samtidigt som hon tar droger och spyr? Vad är deras syn på sex? Det är så långt ifrån vad jag förknippar med sex som man kan komma! Inget ömsesidigt utbyte, alldeles för ung, alldeles för destruktiv, alldeles för många andra män som gör samma sak med henne (och nej, jag är ingen moralist, jag har inget emot gruppsex - men då är det väl en grupp som har sex, inte nio män som turas om att ha sex med en flicka?), alldeles för drogpåverkat.

Jag är övertygad om att de här männen visste att de gjorde fel. De visste att de utnyttjade henne och det handlar inte bara om åldern. De hade inte velat att andra män hade betett sig så om det var deras syster.

Kammaråklagare Ulrika Rogland skriver i dag på SvD:

Hovrätten gör inte heller någon analys av varför just denna flickan valdes ut för att unyttjas sexuellt under många timmar och säljas. Kan det möjligen vara för att de inblandade förstod att det var något annorlunda med flickan, att de förstod att de därför kunde utnyttja henne på ett hänsynslöst sätt? Jag menar att det är uppenbart att det var därför.

Jag tror tyvärr att männen passar på. För att de kan. Precis som killarna på rasterna i skolan. De vet att de inte får bete sig så mot en annan människa, men de gör det ändå. För de är killar och de gör det mot tjejer och få säger stopp. De flesta män växer ändå upp och lär sig att man inte får bete sig så här mot någon, inte ens kvinnor... Men vissa växer aldrig upp, utan blir än mer förslagna. Man ger sig inte på vilka kvinnor som helst. Man ger sig på de svagaste, de mest utsatta. En 14-årig tjej på rymmen, är övergiven, en som tar droger och är allmänt förvirrad här i livet. I dag i DN skriver man om hur stor del av barnen på ungdomshem som har prostituerat sig. Det är hela 12 procent av flickorna, och 4 procent av pojkarna. Fler än vad tionde flicka, alltså. Och att de prostituerar sig betyder att det finns en massa män som är där och utnyttjar deras läge.

Missa inte heller Anna Larsson Laestadius krönika i SvD om fallet med 14-åringen:

"Av tio åtalade frikändes sex för övergrepp i tingsrätten. Efter hovrättsdomen kvarstår domar mot två – pimpen döms för koppleri, ej grovt, till tre månaders fängelse och en av sexkunderna på toaletten till 40 dagsböter för köp av sexuell tjänst. Bilden av en sönderknullad, drogad, förståndshandikappad 14-årig tjej bland en massa män varav ingen, ingen, svepte om henne sin jacka och sa: Kom lilla vän så hjälper jag dig härifrån, ringer socialen och ser till att du får hjälp. Och känslan av ett totalt misslyckande."

14 kommentarer:

Nina R sa...

Fy fan det är så jag mår illa. Verkligheten kan vara kräkframkallande.

Jag kommer aldrig tillåta min son att slå någon. Att tafsa på någon.

Pojkars traditionella uppfostran är inte alls bra. Pojkar borde uppfostrad mer likt flickor; att vara snälla, omhändertagande, hjälpsamma, empatiska osv.

Bra inlägg!

Marita sa...

För att inte tala om de 11-åriga flickorna som blev utsatta för sexövergrepp av ett 20-tal äldre pojkar på Husbybadet. Fy tusan!!! Det värsta är att tidningarna inte skriver om det, utan istället förminskar övergreppen! Som förälder tappar man förtroendet för både polis och journalister.

Rebecka Edgren Aldén sa...

Marita, berätta vad som hände. Varför tiger tidningarna om det? Har hört om detta tidigare, men ingen berättar vad det handlar om.

Rebecka Edgren Aldén sa...

Nu har jag satt mig in i sexövergreppet på Husbybadet. Det verkar som att vissa vill poängtera att det var ensamkommande flyktingbarn som var förövarna. Det är det som tigs ihjäl i artiklarna... Men, det tigs inte alls ihjäl. Jag läste om det i Aftonbladet. Vad är det man vill? Visa hur dumma alla ensamkommande flyktingbarn är? Eftersom några av dem sexuellt ofredade några svenska flickor är alla dumma i huvudet och bör skickas tillbaka? Det som hände är anmält. Och det är inget ovanligt brott som är anmält. Det är sexuellt ofredande. Enligt polisrapporten var inga kläder av. Detta brott begås av både svenskar och invandrare. Och jag tillhör dem som tycker att brottet ska behandlas på samma sätt, oavsett de misstänkta gärningsmännens ursprung.

Anonym sa...

Vad är det med dessa romer? Det är ju bara ett tag sedan det var ett liknande fall som också handlade om romer som utnyttjade en ung flicka. Då var det tydligen en lite äldre romsk tjej som sålde flickan. Har de inget bättre för sig än att begå brott och utnyttja små barn?

Ivar A sa...

Man gör även pojkar en stor björntjänst när man tillåter den typen av beteenden. Att man anser att det ligger i mäns natur att använda våld på det viset är skamligt. Pojkar är generellt sett vildare än flickor, och det måste finnas utrymme för det i skolan. Tyvärr saknas det helt män i skolvärlden, och kvinnliga lärare har en tendens till att varken kunna förstå eller tillgodose pojkars behov. Då blir det slappa förklaringar som "såna är pojkar bara" vilket inte gagnar varken flickor eller pojkar.

Rebecka Edgren Aldén sa...

Ivar A - ja, absolut. Ingen vinner på detta. Och killar är, liksom tjejer, individer. De lugna killarna buntas ihop med de vilda och så vidare. Inte roligt alls. Har ju sett detta på nära håll med min egen pojke. Där jag ser en individ, märker jag hur han ibland buntas ihop med "alla andra pojkar". Det är så synd. Jag tror inte ett dugg på att det ligger i deras natur. Snarare i förväntningarna som ställs på dem. Min pojke är ju en storebror, min förstfödda. Han har fostrats till en ansvarstagande storebror. Känner igen mig mycket i honom, då jag är storasyster. I detta fall tror jag ordningen i syskonskaran är viktigare än könet. Därför oerhört synd om han blir begränsad av andras fördomar om pojkar.

Ivar A sa...

Jag tror att det finns vissa skillnader mellan könen på en aggregerad nivå som är biologiskt betingade. Men till allra störst del handlar det om uppfostran.

Intressant med din son! Jag ogillar verkligen det här med att bunta ihop pojkar och flickor på det sättet. Samtidigt som jag delvis gör mig skyldig till det med ovanstående resonemang. Något i skolan får pojkar att vända sig bort från utbildning och välja asociala beteenden i större utsträckning. Samtidigt mår tjejer ofta sämre och tvingas hårdare in under kontroll. Men det är pojkarna som hamnar allt längre efter, och vi är sämst på att motivera dem.

Har du sett den här för övrigt? http://www.ted.com/talks/ali_carr_chellman_gaming_to_re_engage_boys_in_learning.html

Rebecka Edgren Aldén sa...

Det är mycket komplext. Kanske finns det biologiska skillnader, kanske är det till och med mycket möjligt. Men oerhört svårt att veta vad som är vad. Det vi kallar manligt i dag, var kvinnligt i en annan tid, intressen som är manliga i dag, var kvinnliga tidigare. Alltså, det förändras. Och man vet heller inte vad som är hönan och vad som är ägget. Hjärnan förändras, vad är det som påverkar? Vad kommer först? Jag vill inte spekulera i det. Därför försöker jag se individer, samtidigt som jag ser strukturer. Då uppstår detta svåra med att se individer, bortom kön, samtidigt som man måste vara medveten om hur strukturerna styr grupper könsvis. Jag tycker att genusförskolorna Tittmyran och Björntomten hade många bra idéer. Till exempel delade de upp pojkar och flickor i olika grupper ibland. Flickorna fick öva sig på att skjuta mot mål, medan killarna fick öva sig på att passa - för att ta ett konkret exempel.

Anonym sa...

Men är det inte lite av en tankevurpa att dela upp barnen i flickor och pojkar med en idé om att de behöver öva upp vissa beteenden utifrån kön?

Jag har en son som snarare skulle behöva lära sig att ta mer plats och kanske också att skjuta mot mål. Misstänker att det finns flickor som behöver lära sig att passa bollar till varandra.

Samtidigt tycker jag att det är fantastiskt att man jobbar med könsroller. Men frågan är om de är rätt strategi att då dela upp dem utifrån kön och förutsätta att det finns skillnader mellan grupperna från början.

KaosJenny sa...

En av anledningarna till att den internationella kvinnodagen behövs. Ett nej är ALLTID ett nej och man måste tänka sig för när man är större och starkare...
Och intressant diskussion. Jag tränar ett tjejlag i fotboll och de är väldigt olika. Finns alla sorter. Klart att olikheterna inom könen är väldigt stora också...

cordyKaye sa...

Bra skrivet! Har alltid blivit arg av detta underskattande av pojkar, för det präglar som du säger tills viss del deras utveckling.
Om jag får barn och hör att en fröken sagt så så ska den fröken få höra både ett och annat...
Tack för ett bra inlägg!

Ingrid sa...

Bra inlägg och jag tycker genusperspektivet i skolan är så gott som helt frånvarande. Åtminstone i vår skola. I den jämförelsen känns förskolan som rena paradiset. Jag är mamma till en pojke som går i skolan och på fritids och någonstans, någon gång måste man börja ge pojkarna större utrymme. Och då menar jag inte det utrymme som pojkar tar genom att synas och höras mest. Där måste man självklart arbeta för att flickor ska ta plats. Utan utrymme i form av att deras känslor och relationer till kompisar och vuxna får ta plats. Utrymme att utveckla intima relationer till andra barn och vuxna.

Min son bröt häromveckan ihop och berättade att han kände pressen att vara tuff och göra taskiga saker mot andra. Och gjorde man inte det så blev man istället själv utsatt.

När jag tog upp detta visade det sig att flera pojkar i klassen varit ledsna och inte mått bra i det tuffa klimat som gäller för pojkar. Och att några flickor som haft konflikter fått gå i samtalsgrupper för att lära sig hantera relationer. Inga pojkar i klassen har gått i några samtalsgrupper, varför erbjuds inte pojkarna detta? Antagligen för att man resonerar som man alltid gjort "de är ju bara pojkar, och de behöver ju rasa av sig och få utlopp för sin fysiska energi". Man ser det helt enkelt inte som konflikter som de behöver lära sig hantera utan som en naturlig del av deras pojkaktighet. Och då säger man sånt som "han slog dig för att han är kär i dig" istället för att prata med Axel och låta honom berätta varför han slog och låta flickan förklara hur det känns och lära även pojkar hantera relationer på ett vettigt sätt.

christiankp sa...

Jag tycker att Nina Rs kommentar är intressant. Hon vill aldrig tillåta sin son att slå andra.

Det förefaller mig redan här som om Nina faller in i gamla könsroller. Pojken skall straffa.

Hur hon genom straff vill får sonen att blir mer omhändertagande och snäll förstår inte jag.

Pojkar mår jättedåligt i dagens skola. De ses som ett problem och därmed blir de ett problem.

Många av de pojkar som växer upp i dag kommer att vara trasiga som vuxna. De kommer inte att kunna ta ansvar i arbetsliv och familj.

Det är många resurser där som har gått förlorade