En annan artikel som jag läste med stort intresse i helgen var den om Barbara Ehrenreichs nya bok Gilla läget (kommer ut i höst på svenska) i DN. Barbara Ehrenreich är en av mina idoler sedan hennes bok Barskrapad (kom 2003). Jag var och lyssnade på henne när hon var i Stockholm när den boken kom. Hon var så otroligt klok. Har ni inte läst boken - gör det! Kort sammanfattat handlar den om klassklyftor, och om att det är dyrt att vara fattig! Suverän bok!
Hennes nya bok granska alla lyckoprofeter. Och jag blir så glad att hon tar sig an detta ämne. Det här är något jag länge stört mig på. Denna individualism, att allt hänger på en själv, att bara man vill själv så kan man... Det kommer igen i alla debatter och diskussioner. I allt från att bli frisk från cancer ("hon är så positiv, hon vill verkligen leva - därför överlever hon", som om de som dör inte vill leva...), till när man ska hämta på dagis (som nyligen diskuterades här), till framgång, karriär, att bli rik, känd och så vidare. Vill man så blir det så... Och blir det inte så som man vill, så vill man inte tillräckligt mycket. Sån enorm skuld på individens axlar.
Och så detta att allt ska vara så happy, happy. Ilska och bitterhet kan ju vara något bra. Inte så att man ska fastna i det, men som drivkraft till förändring.
Så här står det bland annat i artikeln:
"Ehrenreich beskriver en filosofi där positivt tänkande anses vara nyckeln till all framgång: en blomstrande karriär, den rätta livskamraten, ett liv i allmänt överflöd. Men genom historien har förändring ofta haft sin utgångspunkt i människors ilska, menar Ehrenreich. I ett tvångsmässigt leende samhälle tenderar vi att blunda för reella problem.
– Det förhindrar oss från att angripa riktiga hot, som den finansiella kollapsen och klimatkrisen, säger Ehrenreich från sitt hem i New Rochelle, New York.
Den positiva filosofin har blivit en stark trend bland de evangelikala kyrkorna. Och en hord av ”livscoacher”, predikanter och osorterade guruer hakade på. I kölvattnet har en miljardindustri vuxit fram med produkter som böcker, dvd, motivationstal och dyra seminarier.
Den bärande tesen i många av de bästsäljande amerikanska, engelska och en del av de svenska självhjälpsböckerna är att du bokstavligt talat kan tänka dig till lycka och framgång. Författarna skriver om ”attraktionens lag” och devisen lyder ”Name it and claim it”. I kapitlet ”The Years of Magical Thinkining” skriver Ehrenreich hur optimismens profeter åberopar ”vetenskapen” om vibrationer och magnetism och till och med en förvriden form av kvantfysik. I megabästsäljaren ”The Secret” från 2006 (först film, sen bok) var hemligheten att man kan föreställa sig att man blir känd och rik och – poff! – därför blir det."
Och appropå detta med att viljan gör dig frisk från cancer:
"Barbara Ehrenreichs personliga möte med den här kulturen var när hon 2001 drabbades av bröstcancer. Plötsligt befann hon sig i en värld av rosa nallebjörnar där folk pratade om cancern som en möjlighet att blomstra och hitta sig själv – kemoterapi kunde faktiskt ge huden en ny lyster – och blev du inte frisk berodde det antagligen på att du hade fel attityd.
För, och här ligger en annan av de stora nackdelarna med filosofin, om det är upp till individen att skapa sin egen lycka, vems fel är det då om klassresan, giftermålet eller tillfrisknandet uteblir? Just det, ditt eget."
4 kommentarer:
Den boken låter intressant. Dessutom intervjuades hon i kobra för inte så länge sen som just hade temat positivt tänkande.
ska undersöka denna bok. har just haft en skitdag trots supermånga positiva tankar
och jag är SÅ trött på detta tjat om positive thinking.
Jag kan det mesta om mental träning, positivt tänkande och så vidare, men ibland är man bara dekig helt enkelt.
Är grymt irriterad på alla självhjälpsprogram. Grymt trött på all falsk reklam om att människan kan tänka sig till rikedom och fred på jorden.
gah!
Oh yes! Under min livskris, som var infertilitet, höll jag på att bli helt galen på allt tjat om positivt tänkande och slappna av. NEJ, MAN BLIR INTE GRAVID FÖR ATT MAN SLAPPNAR AV! NEJ, INFERTILITET ORSAKAS INTE AV STRESS! DE BEKANTAS BEKANTA DU HAR SOM BLIVIT GRAVIDA EFTER ATT HA ADOPTERAT/SKAFFAT HUND/KÄKAT ZINK/TÄNKT POSITIVT HADE TROLIGEN BLIVIT DET ÄNDÅ!
Oj, skrek jag? Då funderade jag också över det positiva tänkandets otäcka baksida. Nämligen att den som misslyckas egentligen bara har sig själv att skylla, för att han eller hon inte tänkte tillräckligt positivt.
Underbart att detta nu ifrågasätts!
Helga - ja, jag känner igen det där. Jag har tidigare skrivit om mina förlossningar. INGEN (jo, kanske några) ville föda vaginalt så mycket som jag - och få har varit så överpositiva som jag, jag var betydligt mer positiv än läkarna... Men alla positiva tankar och tro på mig själv i världen hjälpte inte mig. Alla tre förlossningarna slutade i akuta snitt (ett katastrof...). ÄNDÅ träffar jag folk (och barnmorskor) som tror att om jag bara verkligen VILL och TROR på mig själv så skulle jag klara att föda vaginalt. Som om det satt i viljan. Jag kan helt enkelt inte föda vaginalt...
Skicka en kommentar