fredag 30 april 2010

Dela lika provocerar

"När Martin Quist i Lund var föräldraledig med fem månader gamla sonen Anton tyckte nästan alla att han var ”världens bästa pappa”. Däremot fick mamma Anna, som tyckte det var jätteroligt att börja arbeta igen, höra att hon inte brydde sig tillräckligt om sin lille son."

Det där känner jag igen. Jag och min man har delat lika på alla tre föräldraledigheterna. Första gången var det väldigt många kommentarer och missförstånd. Vi tog 10 månader vardera. Alla tyckte att det var SUPERLÅNGT för min man ("hur ska det gå på jobbet?" "Trivs han inte på sitt jobb?" "Vad säger hans chef?" "Såååå länge, varför då?"). Och alla tyckte att jag var hemma SUPERKORT ("Vill du inte vara hemma längre?" "Tycker du att det är tråkigt att vara hemma med barn?").

Läs artikeln i DN i dag.

Och så vill jag citera pappakursledaren Mats Berggren i en tidigare DN-artikel:

"Så pratar de om hur mycket det kan vara värt att ”offra” för att vara hemma. Någon menar att ekonomin är underordnad och att kontakten med barnet är så pass viktig att han kan tänka sig att äta blodpudding för att kunna vara hemma.

– Det är just det varje förälder måste fråga sig. Hur mycket är jag beredd att betala för relationen med mitt barn?

– Jag har kompisar som köper en bil för 300 000 kronor och tar ett lån på det. Två pappamånader kostar bara en tiondel av den bilen, säger Mats Berggren."

6 kommentarer:

Kerstin sa...

Amen!

När mitt mellanbarn va 3 månader så jobbade jag var tredje vecka. STORA ögon fick jag och frågan "Men, VART har du barnet? Vem passar honom!?"

Eh... barnvakten pappan..=P

När vi låg på BB så hade vi ett annat par i rummet bredvid. De fick barn samma natt som vi. På morgonen var det läkarkontroll för alla bebisar som anlänt under natten.

En av barnmorskorna kom för att meddela oss och familjen bredvid att läkaren anlänt. Pappan i rummet bredvid sa då att det blir han som kommer mer bebisen. Eftersom mamman gick till jobbet tidigare.

Okey, nu vet jag inte omständigheterna runtikring. Jag kan bara spekulera. De va inte av svenskt ursprung och kvinnan i fråga kanske inte hade något annat val.

Men, det kunde lika gärna vara en kvinna som helt enkelt ville till jobbet.

Roligt att se barnmorskans reaktion var det i alla fall =D

Tristessa sa...

För oss blev det en del sorgliga konsekvenser av att vi ville att pappan tog föräldraledigt. Det finns många mer el mindre konstiga reaktioner i dag på pappor som vill vara hemma eller mer kanske på mammor som inte tar allt?

Anna sa...

Tack för denna länken och kommentarerna. Jag vet att det är många där ute som känner som jag men inte många vågar säga det!
Intressant bok, ska gå och köpa och läsa så fort jag får tid ;-)

mamman i artikeln från DN

David sa...

Mitt andra barns mamma började arbeta efter två månader och jag är fortfarande hemma nu, barnet är nu fyra månader ungefär. Det har väckt en del reaktioner. Till mig: "hur går.. det?", med undrande blick, som om jag inte fixade det. Till min fru: "hur kan du vara borta från ditt barn!" Och så åjande om amning mm.

Fram för friheten att styra själva! Och flaskmatning ger flexibilitet för föräldrarna, glöm icke det, amningsstresspropagandister .. ;-)

Rebecka Edgren Aldén sa...

Anna - kul att du hittade hit! Vore jätteroligt om du läste boken! Kom gärna tillbaka till bloggen efteråt och säg vad du tyckte, eller fortsätt debatten!

Karin sa...

Har själv varit hemma 4-6 månader med mina tre barn, därefter har min man tagit resten, mellan 9 och 15 månader. Känner inte igen mig i beskrivningen av omgivningens reaktioner, har bara upplevt positiva kommentarer.

En och annan frågade mig, när jag kom tillbaka till jobbet, vem som tog hand om barnet "för det är väl för tidigt för dagis?". Jag svarade aldrig utan lät bara folk tänka färdigt. Alla, utan undantag, kunde komma på vem som tog hand om barnet, utan att jag förklarade.