tisdag 2 mars 2010

Mer om föräldraförsäkringen

Jag svarade på en kommentar till förra inlägget, men skrev så långt att jag började inse att det egentligen skulle kunna bli ett nytt inlägg... Så okej. Här är det igen!

Det är klart att jag tycker att en tredelad föräldraförsäkring är bättre än dagens föräldraförsäkring. Island har ju en sådan. Tre månader till mamman, tre månader till pappan och tre månader att dela på. And guess what! Papporna tar ut i snitt tre månader, mammorna i snitt sex månader...

Precis som i Sverige. Papporna tar i snitt ut två månader och mammorna elva-tolv. Vi är så sjukt förutsägbara. Vi "väljer" som staten föreslår oss.

Det är därför jag ifrågasätter hur fria vi egentligen är. Min vision är att ha en individualiserad föräldraförsäkring. En som inte går att överlåta åt mamman (för det är det det handlar om i över 99 procent av fallen - enbart 0,1 procent av alla pappor tar ut fler dagar än mamman!!!). Och när den har slagit igenom och mamma och pappa få samma rättsliga och samhälleliga status som föräldrar så kommer samma revolution ske på arbetsmarknaden. Att anställa en PERSON i fertil ålder innebär en risk att den personen (inte könet, individen) får ett barn som den är hemma med under en viss tid. Det kommer också i sin tur att lätta upp arbetsmarknaden för de riktigt unga och de som inte längre är i fertil ålder - grupper som i dag också diskrimineras på arbetsmarknaden (en positiv bonuseffekt!). Och då kommer arbetsmarknaden att bli betydligt mer jämställd i dag. Och då kan INDIVIDEN välja hur den vill leva i sitt familjeliv. En manlig individ kanske väljer att vara hemma länge med sitt barn, en kvinnlig individ kanske väljer att inte vara hemma så länge. Men det är då inte kopplat till kön. Inte alls på samma sätt som det är i dag.

Vore inte det underbart?

Ps. Just nu på ABC - pappornas uttag i Stockholm har stagnerat. Med denna takt är vi inte jämställda förrän om 50 år... Och de konstaterar det jag redan visste, den lilla ökning som har varit de senaste åren står ett fåtal pappor för. De som tar ut, tar ut rätt mycket, sen är det väldigt många som inte tar ut nåt... (För några år sedan var statistiken så här: En femtedel av papporna tar inte ut en enda dag, inte ens de tio pappadagarna vid förlossningen... Sture Nordh, TCO, säger det så bra: Med alla de möjligheter vi har i Sverige i dag, att leva jämställt, så är det så få som väljer att göra det... I rest my case... (nej, det gör jag inte, I'll be back!)

19 kommentarer:

Malinka sa...

Har Island bara 9 månaders föräldraledighet?

Ha, visste att vi var en minoritet, men att den var så liten, det visste jag inte: 0,1 procent. Maken tog nio månader heltidsledigt med sonen (nu 3,5), jag har hittills inte tagit en enda dag.

Vilket i och för sig gör att vi hör till den absoluta majoriteten (skulle jag tro): familjer där kvinnorna inte tar ut fp för alla fl-dagar.

Har tänkt på det – om väldigt många (om än inte alla) mammor tar ut färre dagar än de är hemma, medan papporna generellt tar ut fullt (för att de tjänar mer), då är ju den del av den reella föräldraledigheten som papporna tar ut ännu mindre än vad fp-uttaget visar.

Har någon räknat på det, månne?

Rebecka Edgren Aldén sa...

Ja, du, Malinka. Du lever i en minoritetsfamilj! Och ja, du har rätt. Det finns statistik på hur LÄNGE föräldrarna är hemma också. Och det är sant att mammorna oftare tar ut färre dagar som de sträcker ut, medan papporna tar ut fullt. Dessutom kan man tillägga alla dagar pappor tar ut på sommaren - då mamman har semester. Och kring jul och nyår. Och vid älgjakten och fotbolls-vm. Jo, det är sant. Nu vet jag inte exakt hur många dagar papporna tar ut, men jag tror att det ligger runt 30 dagar i snitt per pappa i landet (något högre, 37, i Stockholm). Och då ska man alltså räkna in de extradagarna de tar när mamman redan är hemma. Så i praktiken, i tid räknat är papporna INTE hemma 20 procent. Långt ifrån.

Den förvånade pappan sa...

Jo, fast nu verkar ni väl ändå missa en ganska viktig poäng va?

Det är ju faktiskt så att efter att barnet fyllt 1 år måste man ta ut fem dagar i veckan för att skydda sitt SGI. Alltså är det mycket lättare att spara dagar för mamman än för pappan. (Om man gör antagandet att mamman är hemma först).

Dessutom tycker jag ändå att det är lite konstigt att de valen människorna gör är fel, bara för att man väljer traditionellt. Ett val är ett val.

Personligen tror jag faktiskt att ekonomi är en del av programmet. Och då menar jag inte att pappor tjänar mer, utan att familjen vill ha så hög inkomst som det bara är möjligt även om man några år skulle klara sig på mindre.

Vi valde att spara massa dagar när mamman var ledig för att jag skulle kunna ta ut fler dagar och för att jag skulle kunna vara hemma lika länge som hon. Ja, vi levde på luft i drygt ett år, men det var det värt för att vi fick vara hemma lika länge båda två.

Det som dock förvånar mig mest är att pappor är så negativa till att jobba deltid. Själv skulle jag definitivt hellre jobba fyra dagar i veckan än fem dagar i veckan. (Visst, man förlorar lite pengar på det, men man får ju så mycket annat...)

Béatrice Karjalainen sa...

Här är en minoritetsfamilj till (i alla fall med andra barnet). Vi har tagit ut föräldraledigheten så att det funkat för oss båda. Första barnet så föll det sig så att jag tog ut mest men sambon tog ut ett par månader. Med andra barnet tog han ut mer än hälften eftersom jag annats hade behövt tacka nej till ett jobb jag blev erbjuden och som arbetslös i lågkonjunktur tackar man inte gärna nej. Dessutom har min sambo tagit 99% av VAB eftersom han har haft lättare att ta ledigt från jobbet än vad jag haft. Vi har ofta jobbat på samma arbetsplats eller i samma bransch men jag har varit mer karriärmänniska än honom. Han trivs att vara hemma medan jag inte gjort det. Däremot har vi båda tagit ut FP för alla lediga dagar vilket gjorde att det tyvärr gick rätt fort att bli av med alla dagar vilket man nu får lida för då barnen inte kan ta alla lov mm.

I min bekantskapskrets har de flesta delat så gott som 50/50, vi måste ha konstiga bekanta :-)

Erik F sa...

@Rebecka: Myten om OS-papporna kan vi väl begrava nu? Se: svt.se

Den förvånade pappan sa...

Erik

Intressant, och kul att det är på det sättet.

Men frågan är väl vad problemet hade varit även om det hade stämt. Även om man väljer att vara hemma under fotbolls-VM eller OS så måste väl barnet dra nytta av det hur som helst?

Rebecka Edgren Aldén sa...

Erik - tack för länken! Då måste jag genast lätta rätt på mina källor. OS är jag, om jag ska vara ärlig, osäker på. Men jag vet att det finns källa för älgjakten. För det har jag med i boken. Där är jag inte lika slarvig som här ;-) Återkommer om den källan.

David sa...

Jag håller med Rebecka, och Malinkas kommentar är klok. Men en sak, bara: mammor måste vilja börja arbeta "tidigt" (kulturellt sett) efter födseln. Om inte, kommer pappor att inte att vakna och "komma ut" som småbarnspappor på allvar förrän mammorna går tillbaka till jobbet. Så, kvinnor med barn, peppa varandra om era ARBETEN, inte bara om jämställdhet i hemmet och ert "perfekt" familjeliv! Det gör redan män sinsemellan. (De bör istället peppa varandra mer om att vara goda föräldrar.)

kryddan sa...

Vi tillhör dem som skulle ha svårt att utnyttja dagarna om föräldraförsäkringen blev mer riktad, men jag stöder ändå den tanken eftersom jag tror att vi är en minioritet.
Och även om de flesta vänner omkring mig delar tvärs över så vet jag ju att det inte ser ut så överallt. Och dessutom har det faktiskt blivit märkbart nu i lågkonjukturen att det inte är så inarbetat att pappan till barnet ska vara hemma. Ett par av mina vänner som varit hemma med tidigare barn har av rädsla för att förlora jobbet inte vågar ta ut lika mycket ledighet.

Om det hade varit givet att man skulle dela hade ju arbetsgivare heller inte kunnat utöva det hotet. (Nej de har inte fått det uttalat, det är väl de flesta arbetsgivare för smarta för, men det har legat i luften s.a.s)

Anonym sa...

& vi är med en minoritetsfamilj.

Jag vill bara tillägga att den där rättsliga och samhälleliga statusen inte bara skulle handla om arbetsmarknaden. Förhoppningsvis, antagligen så skulle det även påverka ännu större. Mest av allt att pappor och mammor jämställs som likvärdiga föräldrar på alla plan. Mest skulle väl barnen vinna på det i längden. Fast de har ni redan i er bok :-)

Den förvånade pappan - men individens egna val (särskilt de traditionella, när det handlar om barn) påverkar så fasligt mycket för andra. Enormt mycket emellan åt. Ser du inte det?

Ulrika sa...

Det finns många varianter att lura statistiken på. Tex så har min sambo kunnat vara hemma långa perioder pga sparad tid. Han var hemma i 4 mån. då vår dotter föddes. Jag hade starta-eget bidrag så ingen fP den perioden, jag jobbade med företag samtidigt.
Då vi fick vår tredje Son så kunde vi vara lediga tillsammans även då.
Vi har sparat många dagar på detta sätt och kan fortfarande ta ut dagar vid lov mm. Ingen av oss har varit sammanhängade f-ledig mer än 8 mån. Barnen har ej behövt dagis förrän vid 1,5 år.
Min man, som pluggat har tagit all VAB,och markservice och tidiga dagishämtningar, de tre senaste åren. Jag jobbar heltid., Syns inte i någon statistik....

Rebecka Edgren Aldén sa...

Ulrika, jo, visst är det så, men det borde ju finnas lika många osynliga kvinnor som är hemma på samma sätt. Jag har frilansat under alla mina föräldraledigheter, skrev boken Skriet från kärnfamiljen under tredje ledigheten, och inte tagit ut så många dagar.

Färre en 1 procent av Sveriges föräldrar delar 50/50, i ännu färre fall än så tar mannen ut fler dagar än kvinnan. På pappret. Även om allt inte syns i statistiken, så borde det inte se så illa ut.

Ulrika sa...

rebecka: Givetvis är det massor av dold statistik för kvinnor.
Ville bara belysa ett positivt exempel, och att allt inte är svart eller vitt. Vi anser oss jämställda men inte i statistiken.

Jag är själklart för delad fp.

Rebecka Edgren Aldén sa...

Ulrika - bra där ;-) Ville bara förtydliga. Det är massa saker som finns dolt i statistiken.

Den förvånade pappan sa...

Tristessan

"Den förvånade pappan - men individens egna val (särskilt de traditionella, när det handlar om barn) påverkar så fasligt mycket för andra. Enormt mycket emellan åt. Ser du inte det?"

Jo, men att kvotera föräldraförsäkringen ytterligare påverkar också enormt mycket. Och hur ni än vrider och vänder på det är dagens föräldraförsäkrings könsneutral. 60 dagar till mamman, 60 dagar till pappan och 360 dagar att dela på. Det ligger ingen ojämställdhet i det utformandet.

Att sedan folk väljer att ta ut dagarna på ett ojämställt sätt är en annan sak. Det betyder inte per automatik att det är fel på dagens föräldraförsäkring. Eftersom det blir att upprepa sig för mycket väljer jag istället att lägga med en länk på hur en mer kvoterad föräldraförsäkring skulle förstör för oss.

Läs mer här

Anonym sa...

Den förvånade pappan - Jag tänker på något helt annat än arbete och ekonomi. Jag tänker på vad det betyder för synen på och behandlingen av pappor och mammor. Räknar hela samhället med att pappan kommer vara lika mycket föräldraledig som mamman och knyta an, vårda och ta hand om så kanske t.o.m. pappan får sova över på bb efter förlossningen? Det är ett ytterst enkelt exempel, men jag hoppas jag lyckas förmedla hur jag tänker ändå?

Den förvånade pappan sa...

Jag fick sova över på BB och jag har varit hemma i praktiken lika länge som mamman.

Det känns som att du utgår från en förutfattad mening om mig här som inte stämmer, jag kan ha fel, men så känns det.

Jag tänker också på något annat än enbart ekonomi. Om du hade följt länken hade du nog förstått vad jag menar.

Men en kort sammanfattning: En ökad kvotering kan göra det SVÅRARE för familjer att dela lika. Alternativt innebära att barnet måste börja på dagis tidigare. Det tycker jag är dåligt och sen tycker jag också att varje familj har den unika kunskapen om hur de själva bör/ska dela upp sina tid tillsammans med barnen. De vet betydligt mer om sin situation än vad politiker gör.

Bodil sa...

På den här bloggen diskuteras liknande frågor som på den här! www.femforaldrar.blogspot.com

Anonym sa...

Det är möjligt att det bara är myter det där med föräldralediga pappor.Men vi har faktsikt en sån på jobbet.

Han lämnar alltid in föräldraledigt för de dagar som är heliga för dem kan inte vi neka honom om han lämnar in för högst tre perioder/år och minst tre månader innan ledighet.

Han tar ut föräldraledigt de två sista veckorna i juli (för att vara säker på att få vara ledig då,då vi på jobbet bara är garanterade att ha 3 veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-juli-augusti det kan alltså bli närsom under dessa 3 månader beroende på hur andra i laget önskat).

Övriga i laget är inte alltid så glada då han alltid blockerar dessa veckor så att det aldrig blir deras "tur" att få semester då.

Han lämnar för älgjakten och han lämnar för dagarna mellan jul och nyår.Detta har han gjort i flera år.

Samtidigt så tar hans fru ut semester de två sista veckorna i juli/älgjakten och mellan jul och nyår för hon får ledigt när hon vill.

Alltså detta är ju deras val och ett sätt för dem att garanterat vara lediga tillsammans,men samtidigt kan man ju undra hur barnen på detta sätt får del av kakan?Jag menar på älgjakten är ju pappan i skogen och mamman hemma med barnen......