Linus Fremin - som jag gärna skulle ha i min blogglista, men som av någon outgrundlig anledning inte fastnar - har också skrivit om Erik Ullenhags epitet Superfarsa. Så här skriver han bland annat:
"Men grejen är ju att kvinnor aldrig får kredd för att de tar sitt föräldraansvar. Det ses som självklart. Och om de vågar tänka på karriären så får de skit för det.
En man som tar hand om sina barn är däremot någon sorts hjälte.
Det är jävligt tröttsamt och respektlöst mot alla de kvinnor som i hundratals år har offrat sig själva, sin tid och sina karriärsmöjligheter för att ta hand om barn och hem så att mannen kan göra vad fan han vill.
Det är svårt att vara förälder, ännu svårare att kombinera det med en karriär. Men för de flesta som vill ha tak över huvudet och mat i magen är det nödvändigt. Det gör de flesta. Det finns inga superkrafter involverade i det.
Det är bara vanligt jävla levande.
Det är jättefint att Erik Ullenhag är en pappa som tar ansvar och inte hindrar sin frus karriär bara för att få ha sin egen. Kanske är han ett föredöme när det fortfarande finns så få pappor som gör samma sak.
Men det är bara idiotiskt att göra varje man som tar sitt självklara föräldraansvar till världens bästa, när kvinnor har gjort just det sedan dinosauriernas tid utan några jävla supertitlar."
Läs hela här!
Och missa inte Tinnis debattartikel i Aftonbladet på samma tema.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
10 kommentarer:
Så rätt.Och så bra att det är en man som talar. Jag har sett över lite kurser, artiklar och böcker på temat Jämställdhet och "tyvärr" är det mest kvinnor som är engagerade vilket ofta gör jämställdhet till en hotande "nu ska kvinnorna ta över debatt".Det behövs fler män som kan ställa sig och ryta ifrån och se vad deras fruar, döttrar, mammor och svärmödrar behöver för stöd för att kunna deltaga fullt ut i samhället. Och att det inte delas ut några guldmedaljer och röda mattor för de män som gör det som kvinnor alltid förväntas göra.Det finns en poäng oxå med att pappor/män finns närvarande i vardagen-de behövs i alla familjer och kvinnor-släpp in dem. Intressant blogg och jag är fast.Keep up the good work!
Trevlig helg, Mia
Tack tack! Trevlig helg själv! Och om du vill ha en bok att sätta tänderna i (eller ge till din man?), skriven av en man kan jag varmt rekommendera Stephan Mendel-Enks bok Med uppenbar känsla för stil!
Ja, superfarsa är inte riktigt relevant. Framförallt inte då han tar på sig en ministerroll mitt i allt. Hade jag varit i hans kläder och min fru fått ett liknande jobb utomlands hade jag inte ens funderat på ett ministerjobb. Ett vanligt "åtta till femjobb" hade varit fullt tillräckligt för att få vardagen att gå ihop.
nä men alltså, det är ju också fel att säga "kvinnor som i hundratals år har offrat sig själva, sin tid och sina karriärsmöjligheter för att ta hand om barn och hem så att mannen kan göra vad fan han vill", - mannen skulle ju skaffa pengar till familjen, han kunde inte alls välja att göra vad fan han ville, han kunde heller inte välja att vara hemmapappa om han så ville det. ni feminister får fan nyansera tugget lite, det är inte mäns fel hela tiden som ni vill ha det till. Annars har du helt rätt om superpapporna :-j
"Men grejen är ju att kvinnor aldrig får kredd för att de tar sitt föräldraansvar..."
Är det verkligen så? Really? Verkligen? Aldrig får någon mamma beröm för att hon är en jättebra mamma?
Eller är det bara ytterligare en tröttsam stereotyp?
Bra poäng om att Män inte kunnat välja mellan att jobba eller vara hemmapappa! Förr i tiden kunde män inte ens välja VAD de skulle jobba med. De skulle/förväntades jobba med samma sak som deras pappa gjorde. Och så var det med den saken.
Sen är det förmodligen så att det helt enkelt skulle vara svårare för Erik Ullenhag att göra karriär inom Folkpartiet om han inte aggerade på så sätt att det framstår som att han tar sitt ansvar på hemmaplan och lever jämnställt. Att inte göra just detta skulle motsvara en sosse i sossarnas partitopp som skattefuskar.
Läste ni detta? Intressant om "konkret" feminism med utbyggd barnomsorg och arbetsmöjligheter vs. postmodern feminism i gamla Västtyskland, där kvinnorna i praktiken blev beroende av sina män: http://www.dn.se/ledare/signerat/tyskland-ddrs-kvinnliga-revansch-1.1185955
tryggve, självklart har mannen iklätts rollen som familjeförsörjare vilket är i linje med en trång mansroll, men han har de senaste årtiondena haft valet, om han inte gillade den rollen, att bereda väg för sin fru att jobba mer och ta mer ansvar för hem och barn. konstigt nog har det sällan hänt.
dessutom bör man komma ihåg att eftersom män traditionellt sett alltid har kunnat tjäna pengar utanför hemmen hade de haft en helt annan frihet. om de så ville kunde de lämna fru och barn och överleva utan problem. kvinnorna däremot som var fast i hemmen hade inte alls samma frihet att lämna sina män då de ofta utan yrkesutbildning och arbetserfarenhet då var förvisade till ett liv i fattigdom om de lämnade hemmen.
det jag belyste var strukturer som har reproducerats i hundratals år där kvinnor traditionellt sett har sett som huvudansvariga för hem och barn. dessa strukturer lever i allra högsta grad kvar än i dag. jag håller absolut med om att även mansrollen är jävligt trång många gånger, men i många avseenden har den varit betydligt friare.
Mm, alla tjänar på att könsrollerna vidgas, både flickor, pojkar, kvinnor och män. Pappor som har koll på barnsaker och hämtar på dagis är inte superpappor mer än att motsvarande mammor är supermammor. Det är svårt att få ihop familjelivet med alla dagens krav men delar man och skippar en del av kraven är det riktigt häftigt :-)
Som vanligt ett helt onyanserat inlägg, denna gång med stöd av en Linus Fremlin. Uppenbarligen har män inte haft något ansvar alls utan kunnat göra precis vad de velat.
Jesus, en sån falsk beskrivning av verkligheten! Hur kan ni feminister förvänta er att bli tagna på allvar när ni presenterar sån dynga?
Sen finns det superföräldrar, dvs föräldrar som inte dumpar sina barn på dagis så snart de kan gå utan som ger barnen en trygg uppväxt i en trygg miljö tills de är redo för nästa steg.
@ 5 vikingar..
Är det konstigt att många män inte är intresserade av en feministisk jämställdhet? Vi har ju inte lika spelregler i samhället och så fort någon man vågar framföra kritik mot feminismen så kommer drevet för att hugga denna man i stycken.
Jag är man och jävligt intresserad av lika spelregler för alla där vi ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Jag ser också de orättvisor som feminismen står för och de orättvisor som drabbar pappor och män. Dessa saker skiter de allra flesta feminister fullständigt i. Varför ska vi då lyssna på feminister?
Skicka en kommentar