fredag 28 augusti 2009

Sista krönikan

I morse lämnade jag min sista krönika till VLT. Jag har skrivit där i drygt 2,5 år på temat föräldraskap och jämställdhet. Men nu är det slut. Hela deras avdelning Barnen & vi ska läggas ner. Hade världens prestationsångest när jag skulle skriva den, tänkte att jag var tvungen att skriva något riktigt speciellt nu när det var sista gången... Men jag lyckades inte. Jag är inte missnöjd, men det var inget mästerverk jag skrev. Har lovat att lägga upp den här på bloggen i alla fall. Så. Här är den (publiceras i VLT på måndag):

Det här är min sista krönika här på Barnen & vi. Drygt 2,5 år har gått och det har varit ett sant nöje hela vägen. Mycket har hänt under denna tid. Jag har fått ett till barn, jag har bytt jobb och jag har gett ut en bok, ”Skriet från kärnfamiljen” – som behandlar samma frågor som jag tjatar om här i krönikorna: ett jämställt familjeliv.
Är ni inte med mig än, så är det försent att övertyga er. Så här är 10 tips till dem som ändå vill försöka leva det jämställda familjelivet. Håll till godo:
1. Dela föräldraledigheten. Så många goda effekter! Förutom de mer vetenskapligt dokumenterade att ni har större chans att överleva som par och ökar chanserna till ett syskon så ökar det förståelsen er emellan. Ni vet båda vad det innebär att ha huvudansvar för barn och hem, och för att stå för försörjningen.
2. Gå gärna ner i tid! Men gör det båda två. I dag jobbar nästan alla småbarnsmammor deltid och sköter det mesta med barnen och hemmet. Samtidigt är småbarnspappor den grupp som jobbar mest av alla.
3. Dela på hämtningar och lämningar, skjutsande, vab, bvc-besök, föräldramöten och så vidare.
4. Städa tillsammans! Undvik att en av er blir projektledaren som styr upp arbetet. Eller att en av er fastnar i att alltid gå omkring och småplocka.
5. Fokusera på tid, snarare än sysslor. Se till att ni lägger ner lika mycket på barnen, hemmet, jobbet och egentiden.
6. Mammor, släpp mammaskulden! Inget barn mår bra av att ni går runt och känner er otillräckliga. Fråga dig vilken sorts mamma du vill vara, en uppoffrande, utsliten trasa (och samtidigt ett ouppnåeligt mammaideal som kommer att ge din dotter ångest i all framtid och paja alla din sons framtida förhållanden)? Eller en mänsklig varelse som visar att det är okej även för en mamma att säga nej, jag orkar inte…
7. Jämför er inte med andra. Skit i att andra renoverar. Skit i att andra hämtar på dagis klockan tre. Skit i att andra tränar fem gånger i veckan… Gör det ni vill göra!
8. Dra ner på konsumtionen. Ju mer prylar, desto mindre tid. Fastna inte i ett mönster av ekonomiska skäl (som att han måste jobba 120 procent…).
9. Bjud hem folk när ni inte har städat. Var samtidigt med och sänk kraven på oss alla.
10. Lev jämställt och demokratiskt! Säg inte ”det bara blev så”. Ta makten över era liv, sätt er ner och diskutera er arbetsfördelning – en ren demokratiskola för era barn!
Svårt? Ja, visst. Men värt att försöka.
Fortsätt debatten på min blogg: skrietfrankarnfamiljen.blogspot.com
Vi ses!

5 kommentarer:

Hemliga damen sa...

And she scores! Väl talat, handfasta råd för både insatt och oinvigda - ständiga påminnelser behövs, vare sig det handlar om krönikor, böcker eller en fantastisk blogg!

KaosJenny sa...

Håller med Hemliga damen, well done... Om vi kopierar dina 10 råd, förminskar dom och lägger in dom under ögonlocken på oss själva och några till som behöver det kan vi nå jämställdhet i ett nafs...

Rickard sa...

Applåderar.....
Allt sammanfattat i nr 10: Ta makten över era liv. Det finns ingenting som bara blir, vi avgör själva hur våra liv ska se ut

Anna sa...

En klok artikel!

Du uppmanar folk att delvis välja bort t.ex. prylar, städning, karriär (att gå ned i arbetstid är att nedprioritera sin karriär) för att i stället satsa på familjen.

Det är utmärkt att du lyfter fram, att det finns ett pris att betala för ett s.k. jämställt liv.

(Alla kommer inte att vilja göra samma prioriteringar, som du anser, att man bör göra, vilket du uppmärksammade i ditt förra inlägg. De som inte trivs med att betala just det här priset - de betalar i stället ett annat pris.)

Småbarnsperioden i livet är inte möjlig att kombinera med villa, Volvo, vovve och en helhjärtad satsning på karriären. Somethings's gotta give...

MimiG sa...

...jag har som mantra hemma...
...uppskatta varandra för det som gör istället för gnälla över det som inte görs...
...om jag handlar och lagar mat mest men du diskar och plockar undan mest... om du tvättar min bil ibland...och jag lagar någon av dina byxor ibland...osv.

Jag som alltid har jobbat bland män... kan ibland känna att jag ibland har förlorat i jämställdhetskampen... jag kan minsan byta kontakter, laga sladdar, laga cyklar, montera elektronik, måla om, klippa gräs, gräva om rabatter, fixa datorer, samtidigt som jag med tre döttrar fixar kläder, tvättar kläder, tar läkarbesök, plåstrar om , nattar mm, mm